Understanding patterns of violence exposure and mental health among adolescents with refugee backgrounds

Forced displacement is at a historical high point, with over 123 million people estimated as being forcibly displaced in 2024.Adolescents make up the majority of this population.Although Sweden has recently seen the lowest number of asylum applications since the 1990s, it has for a long time been an important resettlement country for those forcibly displaced, and many adolescents with refugee backgrounds who fled to Sweden in the last decade still reside there.Beyond sharing the experience of having to flee, adolescents with refugee backgrounds are a diverse population, with experiences before, during, and after migration differing significantly.Research on violence and its consequences among adolescents with refugee backgrounds is growing and shows that violence exposure and poor mental health is prevalent within the population.However, several research gaps still exist.First, prevalence rates for mental disorders are noticeably heterogeneous between studies, even after methodological differences are accounted for, and research rarely captures mental health as a unified concept consisting of functioning, wellbeing, and symptoms.Second, complex posttraumatic stress disorder (CPTSD) remains understudied in terms of validity, prevalence, and risk factors, despite indications that the diagnosis may be of particular relevance for the population.Third, data on violence exposure often overlook specific forms of violence, such as child maltreatment, and studies rarely report exposure across different migration phases.Fourth, the potential differential impact of violence exposure in different migration phases, and the influence of polyvictimisation, on mental health are poorly understood.v Mot en bättre förståelse av våldsutsatthet och psykisk ohälsa bland unga på flykt Under de senaste 15 åren har antalet människor på flykt runt om i världen ökat kontinuerligt.2024 var ett nytt rekordår då 123 miljoner människor uppskattades vara på flykt.En majoritet av dessa var unga personer under 25 år.Detta märks för närvarande inte i Sverige, då landet just nu tar emot historiskt få asylsökande personer.Sverige har dock länge varit ett vanligt land att fly till och många av de unga personer som flytt till landet de senaste åren bor fortfarande kvar.Unga som flytt delar erfarenheten att ha behövt lämna sina hem men är i övrigt en blandad grupp individer.De flyr från vitt skilda delar av världen av många olika anledningar, till exempel krig, konflikter, brott mot mänskliga rättigheter och diskriminering.Dessutom har de mycket skilda erfarenheter från tiden före, under och efter flykten.Till exempel har en del individer haft relativt trygga uppväxter medan andra levt i länder där konflikter pågått under lång tid.Flyktvägar kan skilja sig åt, där vissa tvingas använda sig av smugglare och farliga flyktvägar medan andra kan resa relativt säkert.Slutligen skiljer sig omständigheterna åt även efter ankomst, där regler och rättigheter kan skilja sig mycket åt mellan länder och baserat på vilken asylstatus en individ får.Trots dessa vitt skilda erfarenheter beskrivs ofta unga som har flytt som sårbara.Till viss del verkar detta stämma, då en del forskning visar på hög våldsutsatthet och stora svårigheter med psykisk ohälsa.Å andra sidan visar annan forskning att våldsutsatthet och psykisk ohälsa inte är så mycket vanligare bland unga som flytt jämfört med andra unga.Dessa skillnader mellan studier kan delvis bero på att olika metoder används för att mäta våldsutsatthet och psykisk ohälsa.Troligen beror det dock också på att unga som flytt är en blandad grupp med individer som bär med sig väldigt olika erfarenheter.Andra saker som gör att vi fortfarande har en bristande förståelse för våldsutsatthet och psykisk hälsa inom gruppen är att forskning på området ofta bortser från positiva aspekter av psykisk hälsa, såsom att känna sig glad och energifull.Det saknas också kunskap om diagnosen komplext posttraumatiskt stressyndrom (CPTSD), trots att det finns en del som tyder på att denna diagnos kan vara väldigt bland unga som flytt.Vidare behövs mer kunskap om gruppens utsatthet för våld generellt och under flyktens olika faser, samt hur våldet hänger ihop med psykisk ohälsa.Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att undersöka dessa brister i forskningen för att kunna ge en bättre förståelse hur våldsutsatthet och psykisk hälsa ser ut bland unga som flytt till Sverige och hur dessa två faktorer hänger ihop inom gruppen.Avhandlingen består av fyra studier.Först gjordes en översiktsstudie som sammanfattade forskningsområdet.Den andra studien vi undersökte ifall det gick att dela in unga som flytt i olika subgrupper baserade på hur väl de fungerade i vardagen, deras välmående och traumasymtom.Den tredje studien undersökte förekomst av och riskfaktorer för CPTSD och den fjärde studien tittade på våldsutsatthet under flyktens olika faser och kopplingar till psykisk ohälsa.Studie två, tre och fyra baserades på data som samlades in i ett större forskningsprojekt, Den Långa Resan.Gruppen som studerades i detta projekt var 296 unga personer som flytt till Sverige.Av dessa var 161 barn under 18 år och 135 var unga vuxna i åldern 18 till 25 år.Deltagarna kom från många olika länder men de två vanligaste var Syrien och Afghanistan.Alla deltagarna deltog i individuella intervjuer där de bland annat fick svara på frågor om sig själva, våldsutsatthet och psykisk ohälsa.Resultaten visade det går att dela in unga som flytt i subgrupper baserat på psykisk hälsa och att den vanligaste subgruppen var den med god psykisk hälsa, det vill säga unga som fungerade väl i vardagen, hade ett gott välmående och låga nivåer av traumasymtom.Vidare bedömdes CPTSD vara en vanlig diagnos och att komma till Sverige som ensamkommande eller att ha varit utsatt för barnmisshandel någon gång i livet var riskfaktorer för psykisk ohälsa.Vissa typer av våld, såsom att bevittna krigsrelaterade händelser, var vanliga erfarenheter och många deltagare hade varit med om många olika typer av våld.Våldsutsatthet var vanligast innan och under flykten men våldet fortsatte även efter ankomst till Sverige.Slutligen var våldsutsatthet nära sammankopplat med psykisk ohälsa och när våldet ägde rum (innan, under eller efter flykten) tillsammans med vilken form av våld som en person utsattes för var av betydelse för sambandet.Samtidigt hade andra sociala faktorer, såsom asylstatus, lika starka kopplingar till psykisk ohälsa.Resultaten visar att unga som flytt till Sverige inte nödvändigtvis uppvisar psykisk ohälsa: många mår bra, fungerar väl i vardagen och har få traumasymtom.Detta visar på vikten av att inte endast beskriva unga som flytt som sårbara individer, utan också som individer med stor motståndskraft.Att titta mer på subgrupper inom gruppen kan vara ett sätt att bättre förstå hur den psykiska ohälsan ser ut bland unga som flytt och kan användas som hjälp för att rikta och utveckla stödinsatser.Den höga förekomsten av CPTSD betonar vikten av att förbättra vårdtillgången inom gruppen.Vidare är ökad trygghet efter ankomst till Sverige troligen en viktig insats för bättre psykisk hälsa bland unga som flytt och sannolikt är förändrad lagstiftning en viktig pusselbit i att uppnå detta.viii Lars and Stina, thank you for housing me and being my home away from home during these five years.Anders and Martina, thank you for always helping Rebecka and me, and for always being there when our complicated work schedules clash with other commitments in life.Daniel, thank you for great brotherhood and support throughout life, and for putting up with my worst know-it-all periods.Karin and Kennerth, my loving parents, thank you for always supporting me in life and in my endeavour to become as overeducated as possible.In all things, I feel loved, and knowing I can always rely on you creates a fundamental sense of security in my life