Idéforum: Om behovet av en global idéhistoria
Summary
No summary yet. VIRAT can read this paper and write a plain-language summary of its aim, methods, key findings and limitations.
Summarise with VIRAT Free to try with your Science Catalogs account.Abstract
Om behovet av en global idéhistoria lisa hellman, edda manga, julia nordblad och fredrik petersson Det svenska idéhistorieämnet, eller idé-och lärdomshistoria som det fortfarande heter på vissa håll, skiljer sig avsevärt från hur vetenskapshistoria och idéhistoria brukar vara institutionaliserat i internationella sammanhang.Utanför svenska akademiska sammanhang har det till exempel funnits ett starkt behov av att etablera fältet history of knowledge, för att på så sätt bredda och problematisera ett vetenskapsbegrepp som fungerat allt för exkluderande.Tillika möjliggör forskningsområdet history of humanities att de humanistiska vetenskapernas historia kan studeras med en större självklarhet än tidigare.I Sverige däremot, har ämnet idéhistoria rymt så mycket mer än naturvetenskaplig och filosofisk kanon, samtidigt som vi brottats med att definiera vad idéhistoria är.De senaste decennierna har dock svensk idéhistorisk forskning, som Staffan Bergwik påpekat i Lychnos idéforum 2022, frigjort sig från grundkursernas kanon och självklara studieobjekt för att i stället söka empirisk förnyelse och rannsaka valen av forskningsområden.I de flesta länder är den svenska institutionella och administrativa uppdelningen mellan historia, idéhistoria och ekonomisk historia långt ifrån självklar.Även i Sverige överskrids numera ofta de traditionellt uppsatta gränserna mellan de olika historiska disciplinerna, särskilt inom forskningen.För att bara nämna ett exempel har det på senare tid blivit allt vanligare med genomarbetade ekonomiska perspektiv inom idéhistoria -vilket illustreras väl av temablocket om marknadens idéhistorier i årets Lychnos.Ett annat exempel är det omdebatterade fältet kunskapshistoria, som vid en konferens i Lund i oktober 2025 samlade både svenska och utländska forskare som institutionellt är knutna till ämnen som historia, idéhistoria, kunskapshistoria och vetenskapshistoria.Konferensen ena huvudtalare -Susanne Schmidt -exemplifierar ett gränsöverskridande förhållningssätt till historiska miljöer: hon är disputerad i vetenskapshistoria i Cambridge, har varit verksam inom globalhistoria vid Freie Universität Berlin och är numera professor i historia i Basel.355 356 • l. hellman, e. manga, j. nordblad och f. peterssonÄven om samarbeten över ämnesgränserna historia, idéhistoria och ekonomisk historia är vanliga idag fortsätter dock de tre historiska disciplinerna att ha sina särdrag.Det är som ett venndiagram med tre delvis överlappande cirklar.Om årets temablock primärt rör sig mellan den idéhistoriska och den ekonomiskhistoriska cirkeln, kretsar detta idéforum mellan den idéhistoriska och historiska cirkeln.Idéforumets utgångspunkt utgörs av den rad av institutionella satsningar på global historia som vi sett under det senaste decenniet, med allt från tillsättandet av professurer och lektorat till stora forskningsprojekt, konferenser och tidskrifter.I Sverige är det däremot ännu inte lika självklart att tala om global idéhistoria, även om global intellectual history måste sägas ha etablerats internationellt.Den relativt svaga ställningen för global idéhistoria i en svensk kontext kan framstå som något förvånande med tanke på den förhållandevis starka ställning som den postkoloniala teoribildningen hade inom idéhistorieämnet kring senaste sekelskiftet, framför allt vid Göteborgs universitet, där en stark forskningsmiljö formerades kring Amanda Peralta, med företrädare som Michael Azar, Mikela Lundahl, Patricia Lorenzoni och Edda Manga.Även vid andra lärosäten gjordes vissa globalidéhistoriska ansatser, bland annat vid Umeå universitet där flera forskare medverkade i den av Ronny Ambjörnsson, Mohammad Fazlhashemi och Anders Öckerman redigerade antologin Vidgade vyer: Globalt perspektiv på idéhistoria (2000).Paradoxalt nog tycks det som att de globala perspektiven inom det svenska idéhistorieämnet har försvagats snarare än förstärkts under det senaste kvartsseklet, till skillnad från hur det förhåller sig inom det svenska historieämnet med alla dess satsningar på global historieskrivning.Undantag finns förstås, som Julia Nordblads forskning rörande den ekologiska krisens idéhistoria, eller Erik Isbergs avhandling Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945Knowledge, -1990Knowledge, (2023)).Det var mot denna bakgrund som temat till årets idéforum tog form, med en undran om det finns något behov av en global idéhistoria och hur den i sådana fall skulle kunna se ut.En bakomliggande tanke var att också diskutera relationen mellan globalhistoria och idéhistoria liksom ställningen för postkolonial teoribildning inom samtida idéhistoria.Vi bad fyra historiker och idéhistoriker, som är ovanligt väl insatta i dessa frågor, att ge sina perspektiv på ämnet i fråga: Lisa Hellman, Edda Manga, Julia Nordblad och Fredrik Petersson.De har fått skriva svar på fyra övergripande frågor.De tre första frågorna besvarades av var och en, innan de fick möjlighet att ta del av varandras svar och skriva en avslutande kommentar.
Fields of Study & Subjects
Philosophy
History
and Historiography
Philosophy and Historical Thought
Culture
and Diplomacy
Publication details
- Journal / source
- Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria
- Publication date
- 25 March 2026
- Language
- SV