Civilsamhällets bidrag till existentiell hälsa

Existentiell hälsa har kommit att bli ett omdiskuterat begrepp. I denna artikel diskuterar jag samband mellan existentiell hälsa och ideellt arbete utifrån 2024 års befolkningsundersökning av medborgerligt engagemang vid Marie Cederschiöld högskola. Respondenternas existentiella hälsa bestäms utifrån deras självskattningar av att vara tillhörig samhället, behövd i samhället och nöjd med det liv man lever. Utifrån dessa indikatorer finns ett samband mellan god existentiell hälsa och frekvent ideellt arbete, där gemenskap och handling framträder som centrala aspekter av det ideella arbetets tänkbara betydelse. Civilsamhället kan tillhandahålla arenor för gemenskap samt ett utrymme att tala och handla enligt sina egna övertygelser. Ideella organisationer skulle vidare kunna ha potential att bidra till existentiell hälsa bortom ekonomisk nytta, samhällsnytta och dominerande livsideal.