Din eller min tolkning? : En intervjustudie av lärares tolkningar av kursplanen utifrån begreppet allsidig rörelseförmåga.

Syfte & frågeställningar: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottslärare tolkar formuleringar i kursplanen för idrott och hälsa. Kursplanen innehåller flera begrepp som saknar tydliga definitioner. Ett av dessa begrepp är allsidig rörelseförmåga som kommer att utgöra ett exempel och utgångspunkt i denna studie för att få en djupare förståelse av lärarnas arbete med kursplanen. Undersökningen ställer frågor om lärarnas tolkning och arbete med kursplanen varav allsidig rörelseförmåga används som avgränsning, därav lyder frågeställningarna enligt följande: - Hur tolkar lärarna kursplanen sett till begreppet allsidig rörelseförmåga? - Hur arbetar lärare med kursplanen sett till begreppet allsidig rörelseförmåga? - Vad upplever lärarna behövs eller inte behövs för att kunna arbeta mot en likvärdig undervisning och bedömning sett till begreppet allsidig rörelseförmåga i läroplanen? Metod: I denna studie intervjuades 7 st idrottslärare som jobbar i årskurs 6–9. Empirin samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som filmades in. Vi gjorde sedan en tematisk analys av det insamlade materialet med utgångspunkt i 4 olika teman. Vi valde kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av lärarnas upplevelser och ordens betydelse men även av forskningsekonomiska skäl. Resultat: Resultaten i denna studie pekar på att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av tydligare stöd i läroplanen. Stödet som efterfrågas är framförallt filmexempel och objektiva referenspunkter. Detta för att kunna säkerställa en mer likvärdig undervisning och bedömning mellan skolor. Lärarna poängterar däremot vikten av deras professionella frihet som läraryrket innefattar och är något som de anser är viktigt att behålla även om önskan finns kring en mer utvecklad kursplan. Det framkommer också att deras didaktiska val i hög grad påverkas av utbildningsbakgrund, tidigare idrottsbakgrund och yttre faktorer som tid, lokaler och resurser. Slutsats: Bristen på konkret vägledning i styrdokumenten leder till variationer i hur lärarna tolkar (transformering) och sedan praktiserar innehållet. Slutsatsen blir då att det som sägs ska vara nationellt likvärdigt, såsom bedömning och undervisning, blir svårt att uppnå och att arbetet i ämnet idrott och hälsa dagligen präglas av en balansgång mellan professionellt självbestämmande och behovet av tydligare strukturellt stöd.