The effect on animal therapy on older people in healthcare : A literature review

Bakgrund Äldre personer i vården utgör en sårbar grupp, med ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa där bland annat depression, ångest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska åtgärder som kan stödja både hälsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter på den äldre befolkningens fysiska och psykiska hälsa i vården. Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hälsoeffekten av djurterapi på den äldre patientens hälsa i vården. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed enligt PICO-modellen. Totalt identifierades 553 artiklar och efter sista steget i urvalsprocessen återstod totalt 13 artiklar. Samtliga artiklar granskades med kvalitetgranskningsmallar från Högskolan Dalarna, och data analyserades med Popenoes trestegsprocess. Resultat Djurterapi visade positiva effekter på depression, ångest, apati, humör, affektivitet, ensamhet, livskvalitet, sömnkvalitet, kognitiv funktion, fysisk aktivitet och vissa beteendemässiga symtom. Effekterna på livskvalitet var studerade i högst utsträckning och visade genomgående positiva resultat. Ingen signifikant effekt identifierades på medicinering eller hälsa som enhetsbegrepp. 12 av de 13 studier utfördes interventionerna med hund varav alla gav vissa effekter och en studie utförde interventionen med katt där inga effekter påvisades. Slutsats Syftet var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om effekten av djurterapi på äldre patienters hälsa i vården. Överlag visar resultaten på att djurterapi har en signifikant positiv effekt på äldres hälsa i vården, då 12 av 13 studier visade signifikanta förbättringar av djurterapi inom en eller flera undersökta effekter. Detta fynd visar på att djurterapi med fördel skulle kunna användas som ett komplement till traditionell vård av äldre patienter för att förbättra äldres hälsa inom områden som exempelvis livskvalitet och fysisk inaktivitet. Trots att litteraturöversikten påvisade signifikanta förbättringar inom flera kategorier är det totala antalet studier för lågt för att resultaten ska kunna betraktas som fullt tillförlitliga (n=13).