Life after cardiac arrest : A literature review with a qualitative approach

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar hundratusentals människor i världen årligen. Trots att fler människor överlever beskrivs långvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omvårdnadens roll är central för återhämtning och anpassning till livet efter händelsen, därför behövs mer kunskap inom området. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med kvalitativ design. Artikelsökning utfördes i CINAHL och MEDLINE samt manuell sökning. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. KASAM användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman med tillhörande subteman. Huvudteman var: nya begränsningar och känslighet, relation till vården, resan mot ett nytt jag och behov av stöd. Patienterna beskrev kvarstående fysiska begränsningar efter hjärtstopp, främst svaghet och trötthet. Ångest och oro var vanligt, liksom minnessvårigheter kring händelsen. Bristande information bidrog till känslor av avskildhet och minskad delaktighet och otillräcklig samordning av rehabilitering. Förtroende fanns för medicinsk behandling såsom ICD-implantat. Patienterna beskrev sorg över förlusten av sitt tidigare jag samt en ökad medvetenhet om livets skörhet och existentiella frågor. Livsstilsförändringar blev centrala. Familj och vänner var en viktig del i återhämtningen. Stödgrupper och rehabilitering utgjorde viktiga resurser som främjade självständighet och återgång till vardagslivet. Slutsats: Hjärtstopp är livsomvälvande och medför utmaningar samt behov av stöd och information. Ökade utbildningsinsatser i vården och samhället är viktiga för att hjälpa dessa personer till en bättre tillvaro. Framtida forskningsområden kan vara utvärdering av strukturerade uppföljningsprogram och hur digitala informations- och uppföljningsverktyg påverkar trygghet och delaktighet.