"I see another person reflected in the mirror, someone older, but that is not who I am. I am not over 70, I refuse!”

I föreliggande studie utforskas hur äldre kvinnor konstruerar och omförhandlar sin identitet genom narrativa livsberättelser, med utgångspunkt i ett socialgerontologiskt livsloppsperspektiv. Syftet med föreliggande studie är att visa hur en hermeneutisk och narrativbaserad ansats ger en grund för reflektion över äldres identitetskonstruktioner med implikationer för gerontologiskt socialt arbete. Empirin består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 70–80 år, där fokus ligger på hur minnen om livshändelser återges och ges mening i relation till identiteten. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och analyserar materialet med hjälp av narrativ identitetsteori i kombination med ettl ivsloppsperspektiv. Analysen fokuserar på hur höjdpunkter, lågnivåer och vändpunkter i livsloppet gestaltas i livsberättelserna och vilken betydelse dessa har för informanternas identitetskonstruktion i nuet. Resultatet visar att (i) Identitet görs i berättandet; (ii) Identitetskonstruktion hos äldre kvinnor kan förstås utifrån tre företeelser: sociala relationer, retrospektiva återblickar och omtolkningar av minnen, samt meningsskapande; (iii) Identitet framträder som både stabil och föränderlig, där kontinuitet skapas genom återkommande teman, värderingar och självbeskrivningar, medan förändring uttrycks genom omtolkningar av tidigare erfarenheter i relation till åldrande och förändrade livsvillkor. Livsberättelserna fungerar som ett sätt att återta tolkningsföreträde över den egna identiteten och visar att kontinuitet och förändring i identiteten kan existera samtidigt. Slutsatsen är att narrativa metoder inom gerontologiskt socialt arbete möjliggör en personcentrerad omsorg för äldre. Genom att uppmärksamma äldres kvinnors egen narrativa självförståelse kan gerontologiskt socialt arbete och äldreomsorg bättre möta existentiella, relationella och identitetsrelaterade behov, och därigenom bidra till individanpassad omsorg. Studiens kvalitativa ansats har gjort det möjligt för äldre kvinnor att via narrativa livsberättelser ge mycket personliga berättelser om identitetskonstruktion med implikationer för gerontologiskt socialt arbete.