En kvalitativ sociologisk studie om aktiva äldres självbild i en digitaliserad vardag : "Jag känner mig inte tillräckligt delaktig, men jag skulle vilja vara det”

Digital kompetens har i det närmaste blivit en norm och förutsättning för att kunna hantera många tjänster och funktioner i vardagen. Trots det vet vi fortfarande relativt lite om hur aktiva äldre i och över 80-årsåldern, socialt aktiva och lever självständiga liv, upplever den utvecklingen. I den här kandidatuppsatsen får de komma till tals. Datamaterialet består av sju intervjuer med informanter. Ett övergripande mål är att belysa hur dessa erfarenheter påverkar deras känsla av självständighet och delaktighet i ett digitalt samhälle. Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital utgör den teoretiska ramen, då dessa begrepp möjliggör en analys av hur individers handlingsutrymme och positioner formas i relation till digitaliseringens krav. Studien visar att de äldre hanterar digitala tjänster i större utsträckning än de själva uppfattar. Samtidigt uppstår regelbundet digitala hinder, och brist på digitalt kapital påverkar deras känsla av självständighet. Det är tydligt att det sociala nätverket, ofta bestående av barn och barnbarn, spelar en central roll i att ge stöd. Tidigare forskning har främst fokuserat antingen på äldre som behöver omfattande stöd eller visat på yngre äldre som klarar sig själva. Denna studie visar att det finns en grupp däremellan, äldre som klarar mycket men som inte uppmuntras att utveckla sin digitala kompetens. När denna utveckling uteblir finns en risk att de stagnerar och blir mindre delaktiga i det digitala samhället.