Journalistikens gränser för den kvinnliga valfriheten

I den här studien undersöker vi hur svensk journalistik framställer och ramar in tradwife-fenomenet, samt vilka normer kring kvinnoideal och könsroller som finns. Studien syftar även till att analysera hur medier balanserar mellan kritik och idealisering av kvinnans roll, och på så sätt synliggöra vilka värderingar, normer och ideal kring kvinnlighet och moderskap som reproduceras i journalistiken. Studien bygger på en kvalitativ textanalys med hjälpt av Robert M. Entmans framingteori. Materialet består av sju nyhetsartiklar från svenska etablerade dagstidningar. Med utgångspunkt i Entmans framingteori, Angela McRobbies teori om postfeminism och Sharon Hays teori om intensivt moderskap, analyseras hur journalistiken balanserar mellan kritik och förståelse av kvinnor som väljer traditionella livsstilar. Analysen visar att tradwife-fenomenet genomgående ramas in som ett individuellt livsstilsval snarare än som ett uttryck för strukturell ojämlikhet. Samtidigt positioneras fenomenet ofta som problematiskt, bakåtsträvande eller antifeministiskt. Vidare synliggör studien hur journalistiken reproducerar ideal kring kvinnlighet och moderskap genom att implicit tillskriva kvinnor huvudansvar för familj och omsorg, även när tradwife-livsstilen kritiseras. Tradwife-kvinnan fungerar därmed som ett avskräckande exempel som tydliggör gränserna för den acceptabla kvinnliga autonomin i samtida mediediskurs.