Regeringens legitimeringsstrategier vid avsteg från det ordinarie beredningsförfarandet : En kvalitativ undersokning av hur regeringen Kristersson kommunicerar sina avvaganden gallande beredningskravet i fem lagstiftningsarenden

Studien syftar till att undersöka hur regeringen Kristersson kommunicerar avsteg från ordinarie beredningspraxis vid allvarlig kritik av Lagrådet. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ textanalys av regeringens uttalanden om beredningsförfarandet i fem lagstiftningsprocesser. Materialet som behandlats berör situationer där regeringen explicit motiverar sin hantering av lagberedningen, med respektive lags propositioner i centrum för analysen. Studien vilar på ett teoretiskt ramverk som delar upp legitimitet i kategorierna inflödes-, genomflödes- och utflödeslegitimitet. Legitimitetsgrunderna beskriver var för sig hur olika processer i samhället konstruerar legitimitet för auktoritetens maktutövning. I denna uppsats har legitimitetsgrunderna använts för att skapa ett analytiskt ramverk som bidrar till att kartlägga vilka typer av argument som används för att legitimera undantag i lagstiftningsprocessen samt vilka demokratiska mekanismer som kommer till uttryck i argumenten. Resultatet visar att regeringen i första hand rättfärdigar sin hantering av lagberedningen genom att hänvisa till samhällets behov i svåra omständigheter. Regeringen motiverar i samtliga fall att hanteringen varit nödvändig, vilket kan kopplas till det proportionalitetskrav som finns i praxis. Dessutom uttrycker regeringen även att beredningen varit inom det handlingsutrymme som finns och därmed lagenliga. Att regeringen argumenterar för att beredningen uppnår formella legala krav är förväntat i sammanhanget. Studien visar däremot att det finns olika sätt att uttrycka ovanstående argument på.