Försvarsdebatten i Riksdagen : En dataanalys av riksdagens protokoll

Studien analyserar hur språkbruket kring försvar har förändrats i riksdagens debatter mellan 1988 och 2022. Utgångspunkten är att förändringar i ordbruk kan fungera som indikatorer på skiftande politiska prioriteringar och säkerhetspolitiska förutsättningar. Genom en korpusbaserad analys av riksdagsprotokoll studeras hur ofta försvarsrelaterade begrepp förekommer över tid.Resultaten visar att försvar är ett stabilt begrepp i riksdagen, men att användningen varierar i perioder av politisk omställning. Under 1990-talet minskar fokus på traditionellt försvar, medan nya begrepp kopplade till internationella insatser och samhällssäkerhet får större utrymme. Från mitten av 2010-talet ökar användningen av totalförsvar och civilt försvar, och 2022 präglas av en tydlig ökning av ord som krig och Nato. Sammantaget visar studien att språket i riksdagen speglar centrala förändringar i svensk försvarspolitik över tid.