Arbetsmiljöns modererande effekt på sambandet mellan meningsfullhet och stress, respektive engagemang och stress inom vård- och omsorgssektorn

Sjukskrivningar kopplade till arbetsrelaterad stress är ett ökande problem i samhället. Tidigare forskning indikerar att rätt resurser skyddar mot stress och lyfter fram meningsfullhet och engagemang i arbetet som två viktiga resurser och skyddsfaktorer. Hur dessa skyddsfaktorer påverkas av arbetsmiljön är dock relativt outforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan meningsfullhet och stress respektive arbetsengagemang och stress modereras av arbetsmiljön. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagarna bestod av 200 personer mellan 23–72 år som arbetade inom vård och omsorgssektorn. Deltagarna fyllde i fyra väletablerade självskattningsformulär om upplevd stress, arbetsmiljö samt meningsfullhet och engagemang i arbetet. Data analyserades med två hierarkiska regressionsanalyser med arbetsmiljö inkluderad som en interaktionsterm. Resultaten visade att arbetsmiljön modererar båda sambanden, där båda de studerade sambanden hade starkare korrelationer i en bättre arbetsmiljö. Resultaten går i linje med tidigare forskning och bekräftar meningsfullhet och engagemang som skyddande resurser, men bidrar till nuvarande kunskapsläge med att dessa samband främst gäller i en god arbetsmiljö. I en sämre arbetsmiljö kan varken meningsfullhet eller engagemang ses ha en skyddande effekt inom ramen för denna studie. Meningsfullhet observerades snarare ha en tendens att associeras med högre stressnivåer i en sämre arbetsmiljö. Resultaten diskuteras i relation till ledande teorier inom området. Sammantaget belyser studien arbetsmiljöns centrala roll i samspelet mellan psykologiska arbetsresurser och stress inom vård och omsorg.