Hjärnan i löparskorna : Fokus på uppmärksamhet vid längre distanser

Under längre lopp behöver löpare kontinuerligt reglera sin uppmärksamhet och sina tankar för att hantera ansträngning och upprätthålla fysiska aktivet. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur kognitiva uppmärksamhets- och självregleringsstrategier samvarierar med tid och upplevd ansträngning i ett längre uthållighetslopp. Genom en observationsstudie med tvärrsnittsdesign och hierarkiska regression analyserades data från 89 löpare som deltog i det 30 km långa Lidingöloppet. Efter målgång besvarade deltagarna en webbenkät om upplevd ansträngning (RPE) och sina kognitiva strategier med hjälp av formuläret FACET (Focus of Attention and Cognitive Strategies during Endurance Tasks). Dessa självskattningar analyserades i relation till prestation i form av sluttid, prestationsnivå (startled), upplevd ansträngning samt relativ prestation, definierad som individuell sluttid justerad för prestationsnivå (startled). Efter kontroll för kön och ålder visade resultaten att en högre användning av intern sensorisk monitorering (ISM) och chunking (att mentalt dela upp loppet i mindre delar) var signifikant associerad med längre sluttider och lägre prestationsnivå, medan takt- och yttre monitorering (TYM) var positivt associerad med RPE. FACET-strategierna uppvisade inga statistiskt signifikanta samband med relativ prestation i regressionsanalyserna, där sluttid användes som beroende variabel och startled inkluderades som kontrollvariabel för att justera för löparnas prestationsnivå. Trots kända begränsningar i FACETs validitet indikerar resultaten på att olika former av kognitivt fokus har olika relationer till prestation och upplevd ansträngning, beroende på löparens nivå och tävlingskontext. Studien bidrar därmed med fördjupad förståelse för hur kognitiva strategier samvarierar med psykologiska och prestationsrelaterade utfall i naturalistiska uthållighetstävlingar.