T-testresultat som objektivt stöd vid beslut om återgång till idrott : En studie på kvinnliga elitfotbollsspelare i Damallsvenskan

Bakgrund: Damfotbollen växer men forskningen är fortfarande begränsad. Väl övervägda beslut vid återgång till idrott (return to play, RTP) är en viktig del efter en skada. T-testet är ett vanligt test för att bedöma riktningsförändringsförmågan (CoD), däremot kan man inte mäta skillnaden mellan skadad och icke skadad sida (LSI) vid T-testet och därför kan normvärden bidra till ett mer objektivt beslut för RTP. Tidigare normvärden som rapporterats ligger mellan 10,94-10,96 sekunder hos kvinnor på sub-elitnivå. Dessa studier är relativt gamla och mäter inte enbart elitidrottande fotbollsspelare. Därför finns det ett behov av uppdaterad, populationsspecifika, referensvärden för T-test. Syfte: Syftet var att ta fram referensvärden för T-test hos kvinnliga elitfotbollsspelare samt att undersöka om tidigare skadehistorik påverkar resultaten. Metod: Denna studie utfördes med en fältbaserad tvärsnittsdesign. Fyra lag i Damallsvenskan kontaktades för medverkan i studien. Totalt deltog 20 kvinnliga elitfotbollspelare från två lag i Damallsvenskan. Data som samlades in bestod av två delar; (1) bakgrundsinformation och skadehistorik och (2) resultat av T-testet. Deskriptiv analys genomfördes på resultaten i T-test samt gruppjämförelse mellan deltagare med respektive utan tidigare skada genomfördes med ett oberoende t-test. Korrelationsanalyser genomfördes mellan T-testresultat och ålder, rapporterade kvarstående besvär samt lagtillhörighet. Resultat: Medelvärdet av de totalt 20 testresultaten var 10,31 ± 0,45 sekunder. Det fanns ingen signifikant skillnad i T-testresultat mellan spelare med tidigare skada och spelare utan tidigare skada, p = 0,23. Ingen signifikant skillnad i T-testresultat sågs mellan spelare som rapporterade kvarstående besvär och de utan besvär, p = 0,87. Ingen signifikant korrelation sågs mellan ålder och T-testresultat, p = 0,24. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i T-testresultat mellan lag 1 och lag 2, p = 0,69. Konklusion: T-testet visade en låg interindividuell variabilitet prestationsdata i en grupp kvinnliga elitfotbollsspelare i Damallsvenskan och resultaten kan användas som en objektiv referensram vid beslut om återgång till idrott. Tidigare skada påverkade inte resultaten vilket indikerar att T-testet i första hand speglar aktuell funktionell prestationsförmåga snarare än tidigare skador.