Trygghet eller kontroll?- Kameraövervakningens dubbla ansikte : En kvalitativ studie om hur lokalbefolkningen i särskilt utsatta områden upplever kameraövervakningen.

Studien syftar till att undersöka hur kameraövervakning i det offentliga rummet upplevs och förstås av individer, med särskilt fokus på spänningsförhållandet mellan trygghet och kontroll. Frågeställningen som studien avser att undersöka är; Hur upplever lokalbefolkningen kameraövervakningen? Studien utgår från en interpretivistisk utgångspunkt och analyserar hur övervakning påverkar upplevelser av trygghet, kontroll, autonomi och sociala gränsdragningar. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med personer som vistas i de särskilt utsatta områdena Hallunda och Alby där kameraövervakning i hög grad förekommer. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ analys präglad av en induktiv ansats, där initial, selektiv, fokuserad och teoretisk kodning har tillämpats. Som övergripande analytiskt ramverk används Michel Foucaults panoptikonbegrepp, vilket möjliggör en förståelse för hur lokalbefolkningen upplever kameraövervakning. Resultaten visar att kameraövervakning upplevs som ett ambivalent fenomen. Å ena sidan kan kameror bidra till en känsla av trygghet, särskilt i miljöer som uppfattas som potentiellt riskfyllda. Å andra sidan framträder övervakning som en form av kontroll som upplevs påverka individers beteenden. Studien visar även att övervakning bidrar till att förstärka en uppdelning mellan ett ”vi” och ett ”de”, där trygghet i högre grad tillskrivs laglydiga individer medan kontroll riktas mot dem som uppfattas avvika från samhälleliga normer. Sammantaget bidrar studien med en fördjupad förståelse av hur kameraövervakning både kan skapa trygghet och samtidigt reproducera kontroll och makt i det offentliga rummet.