”Vi kan ju inte leva som om det ska ske vilken sekund som helst.” : En intervjustudie om oro för skolattacker bland skolpersonal i relation till beredskap, utbildningar och media

Skolattacker har blivit ett mer aktuellt ämne medialt och samhälleligt de senaste åren i takt med att ämnet har aktualiserats mer i Sverige. Som resultat har utbildningar och verktyg för att förebygga och hantera en skolattack implementerats i flertalet skolor, bland annat genom Skolsäkerhetsutredningens delbetänkande Samhället mot skolattacker, samtidigt som medier rapporterar och informerar om skolattacker som sker. Hur skolpersonal upplever att uppmärksamheten på ämnet i utbildningarna och media påverkar deras rädsla och trygghet i sitt yrke är ett ämne där det föreligger en kunskapslucka, vilket denna studie ämnade undersöka. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med 8 individer på som arbetar som skolpersonal i Stockholm. Genom en tematisk analys, med hjälp av Line-by-line-kodning, kunde teman i skolpersonalens känslor, tankar och upplevelser identifieras. Skolpersonalens upplevelser analyserades utifrån Fear of crime litteratur samt Cohens moralpanik som teoretiska ramverk. Den tematiska analysen visade ett genomgående tema av ambivalens i skolpersonalens upplevelser av utbildningar och medias påverkan på deras rädsla och trygghet. Skolpersonalen upplevde ingen vardagsoro för att bli utsatta för en skolattack, samtidigt som man implementerar skyddsåtgärder samt ägnar sig åt informationssökning, vilket visar en latent oro. Utbildningar och medialt fokus ger mer handlingsberedskap och information om ämnet, samtidigt som beredskapen och informationen ger en ökad medvetenhet om sårbarheter i den egna omgivningen. Mening, evidens och legitimitet i utbildningarna framkommer som viktiga faktorer för att motverka den dissonans som kan uppstå mellan rädsla för brott och kostnaden av skyddsåtgärderna. Sett till medias påverkan på rädslan och otryggheten framkommer sensationsrapporteringen som ett symtom på en moralpanik, och avståndet mellan ”där det sker” och ”här” som en faktor som påverkar skolpersonalens rädsla och otrygghet.