Prognostisk mogenhet inom organisationen

Sammanfattning Titel: Prognostisk mogenhet inom organisationen Seminariedatum: 2026-01-15 Kurs: FEKH38 Författare: Linus Beck, Gabriel Fogwall, Jack Grenter Handledare: Magnus Johansson Nyckelord: Efterfrågeprognostisering, Prognostisk mognad, Prognostik, Organisatoriska kapabiliteter, Beslutsfattande. Forskningsfrågor: Hur kan prognostisk mognad förklaras med hjälp av organisatoriska, analytiska samt datamässiga dimensioner? Syftet: Studiens syfte är att identifiera hur framgångsrik prognostisering skapas, och avgöra en organisations beredskap och mognad för att genomföra sådana prognoser genom en jämförelse mot andra organisationer. Metod: Denna studie har använt en kvalitativ undersökningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Flera semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från fem olika bolag för att samla de insikter som krävs för att jämföra deras respektive mogenhet för att producera pricksäker prognostik. Teoretiska perspektiv: Ett resursbaserat perspektiv på organisatoriskt lärande tillsammans med traditionell syn på beslutsfattande har använts för att lägga grunden för syftet med efterfrågeprognostisering. Dessutom har en trestegsmodell utvecklats, som framhäver struktur, datahantering samt utvärdering, vilket formaliserar hur prognostisk mogenhet skapas. Resultat: Resultatet från vår empiri visar alternerande nivåer av engagemang avseende prognostik. Vidare belyser den insamlade datan skillnaderna mellan de studerade organisationerna i systematik och upplevda behov av prognostik. Slutsats: Studien visar att prognostisk mogenhet inte begränsas till de analytiska beståndsdelar, utan snarare att ses som en organisatorisk kapabilitet som omfamnas av en organisations struktur, datahantering samt utvärdering.