"De målar upp en bild som vi inte ser" : En kvalitativ studie om problembeskrivningar, kriminalisering och konflikt inom svensk fotboll

Studiens syfte är att undersöka hur våld, brott och ordningsstörningar i samband med fotbollsmatcher konstrueras som ett samhällsproblem i svensk kriminalpolitik, samt hur dessa problembeskrivningar tolkas, förhandlas och utmanas av aktörer verksamma inom fotbollen. Med utgångspunkt i Austin T. Turks konfliktteori ämnar studien besvara följande frågeställning: Vilka problembeskrivningar formuleras i betänkandet Tryggare idrottsarrangemang, och hur förhåller sig dessa till företrädare för svensk fotbolls egna beskrivningar av problemen? För att besvara studiens frågeställning har en tematisk analys genomförts av betänkandet Tryggare idrottsarrangemang (SOU 2025:46), samt ett intervjumaterial med representanter från två svenska elitklubbar och en jurist på nationell nivå i den svenska fotbollsrörelsen. Analysen visar att det råder en tydlig diskrepans mellan betänkandets kriminalpolitiska problembeskrivningar och de förståelser som framkommer i intervjumaterialet. Medan betänkandet framhåller våld, brott och ordningsstörningar vid fotbollsmatcher som ett omfattande samhällsproblem, vittnar framför allt de två säkerhetscheferna om att problembeskrivningarna präglas av överdrifter. Särskilt omtvistat är begreppet “ordningsstörning”, vars otydliga definition möjliggör för olika tolkningar av vad som utgör problem och därmed vad som ska bli föremål för kriminalisering. Konstruktionen av skilda problembeskrivningar kan förklaras utifrån kulturella normer, där betänkandet utgår från rättsligt orienterade normer, medan intervjupersonernas kulturella normer präglas av organisatoriska intressen och lojaliteter. Vidare visar studien att supportrar tillskrivs ett betydande inflytande i såväl betänkandet som av intervjupersonerna, vilket aktualiserar frågor om maktskillnader. Vid mindre maktskillnader tenderar auktoriteten, representerad av betänkandet, att betona subjektets, i detta fall företrädarna för fotbollen och dess supportrar, skuld för att legitimera kriminalisering. Slutligen identifieras konfliktrörelser där repressiva och kortsiktiga åtgärder framhålls som lösningar i betänkandet, trots dess betoning på bred uppslutning. Detta riskerar att underminera legitimitet och fördjupa snarare än lösa konflikten.