En undersökning av den ekonomiska genomförbarheten för tre hållbara regionala flygplanskoncept i Sverige

Flygindustrin står under ett växande tryck att minska koldioxidutsläppen och elektrifiera kommersiella flygplan. Deras räckviddsbegränsningar är dock kraftigt beroende av den förväntade batterilagringskapaciteten, och de direkta driftskostnaderna för denna framdrivningsteknik är fortfarande inte väl förstådda. Denna artikel ger en prognos för uppdrags- och direkta driftskostnader för två helt elektriska regionalflygplan som liknar EL19 och Eviation Alice, samt ett hybrid-elektriskt flygplan som liknar Do328HE, när de opererar i Sverige under tidsperioden 2030 till 2070. NASA:s prognos för batteriers specifika energi används som indata för flygplansmodellerna, vilket möjliggör en uppskattning av den maximala förväntade räckvidden under tre scenarier: pessimistiskt, normalt och optimistiskt, tillsammans med dess respektive direkta driftskostnader. Resultaten tyder på att helt elektrisk teknologi kan bli genomförbar för korta inrikesrutter i Sverige 2040, medan den hybrid-elektriska modellen skulle kunna täcka längre rutter tidigare. Modeller för direkta driftskostnader projekt lägre utgifter för de elektriska och hybrid-elektriska koncepten jämfört med mindre konventionella flygplan, även om de fortfarande är dyrare att driva än de större regionalflygplan de är tänkta att ersätta. Denna forskning betonar behovet av realistisk teknologiprognostisering och finansmedvetenhet vid utveckling av hållbara flygplanskoncept, särskilt avseende den kommersiella genomförbarheten för elektrifierad flygtrafik i Skandinavien.