Pilar, politik och penningflöden : En innehållsanalys av flödesscheman och kritiskt tänkande i samhällskunskapsläroböcker

Syftet med studien är att öka förståelsen för flödesschemans potential att skapa förutsättningar för att träna kritiskt tänkande. Detta för att lärare ska kunna utvärdera vilka flödesscheman som har potential att skapa förutsättningar för kritiskt tänkande hos elever och för att lärare ska kunna reflektera över flödesschemans styrkor och svagheter i relation till kritiskt tänkande. Syftet besvaras genom att undersöka relationen mellan flödesscheman och aspekter av kritiskt tänkande i samhällskunskapsläroböcker samt genom att påbörja en kartläggning av de flödesscheman som förekommer i samhällskunskapsläroböcker. Detta undersöktes genom en innehållsanalys av sju läroböcker skrivna för gymnasiekursen samhällskunskap nivå 1b. Inledningsvis kvantifierades flödesschemana i läroböckerna och därefter analyserades de utifrån hur de har potential att skapa förutsättningar för att träna kritiskt tänkande utifrån fyra olika aspekter: möjlighet att identifiera och jämföra perspektiv, se samband, se konsekvenser samt möjlighet till subjektifikation. Studiens resultat är att det finns 150 flödesscheman i de sju läroböckerna. Samtliga läroböcker har i totala tal flest flödesscheman om statskunskap eller ekonomi och de skapar främst potential för förutsättningar för att träna kritiskt tänkande genom att illustrera samband och jämföra perspektiv. Ungefär hälften visar olika konsekvenser. Möjligheten till subjektifikation är minst vanlig och återfinns dessutom enbart i två av sju identifierade ämnesområden. Studiens viktigaste slutsats är att samtliga av de undersökta flödesschemana har potential att skapa förutsättningar för att träna kritiskt tänkande utifrån minst en av de fyra aspekterna för kritiskt tänkande och att nästan 80 % har potential att skapa förutsättningar för att träna kritiskt tänkande utifrån minst två aspekter. Studien kan dock inte svara på hur relationen mellan flödesscheman i läroböcker och elevers lärande ser ut i praktiken. Det är enbart flödesschemanas potential att skapa förutsättningar för att träna elevers kritiska tänkande som undersökts. Även om denna potential anses god, betonas lärarens aktiva roll i undervisningen i att förklara och tydliggöra hur flödesschemana kan tolkas och användas. Eftersom resultatet visade att vissa aspekter av kritiskt tänkande förekom mer sällan än andra bör även läraren förhålla sig kritiskt till flödesscheman i läroböcker genom att reflektera över vilka aspekter av kritiskt tänkande som förekommer och saknas. I de fall aspekter saknas bör lärare skapa förutsättningar för dem på andra sätt för att träna elevers kritiska tänkande. Studiens didaktiska implikationer är således att det finns potential i att använda flödesscheman i läroböcker för att skapa förutsättningar för att träna kritiskt tänkande hos elever, men att det behöver kompletteras med lärares professionella avvägningar för att undervisningen i kritiskt tänkande ska bli så god som möjligt.