Kan jag köpa mig frisk?

De senaste decennierna har hälso- och sjukvården gått över till att bolagiseras i all högre grad, styrmodeller som förespråkar effektivitet och ideal med utgång i nyliberal marknadsorientering har blivit allt vanligare. Denna studie kommer analysera hur privatiserad hälso- och sjukvård debatterats om i media de senaste åtta åren. Vidare kommer uppsatsen identifiera vem som förespråkar vad och även i vilket ljus den privata sjukvården målas upp i. Genom en diskursanalys identifierades sex olika diskurser som framträder i debatterna, dessa baseras på argument mot privatisering och argument för privatisering. Genom att lyfta både fördelar och brister av marknadiseringen av Sveriges sjukvård legitimerar förespråkare och motståndarna, dock utan vidare framgång. Både sidor av debatter hävdar att hälso- och sjukvården i Sverige inte längre funktionerar tillräckligt bra för att möta de krav som de står inför och även att det föreligger stora brister i både organisation och effektivitet, vidare framkommer det att infusioner av likvida medel inte längre avgör om vården blir bra eller inte. Istället behöver den offentliga vården reformeras och i samband med detta behöver en trög byråkrati slopas. Det finns tillräckligt med vårdpersonal i Sverige men problemet ligger i hur de jobbar och var de väljer att jobba. Vidare framkommer det från debattörer att privata aktörer föredrar lönsamma kommuner med friska patienter så att så många som möjligt kan slussas igenom för att erhålla nästa betalande kund, medan förespråkarna försvarar detta med genom att beskriva privata aktörer som en avlastande lösning. Vidare framkommer det, i alla fall i debatterna att det finns en påtaglig brist i effektiviteten inom den svenska vården, vilket vidare lyfter frågan kring New Public Management och dess effektivitet som infördes i Sverige under tidigt 1990-tal.