Nurses’ perspectives of Assisted Death : A Literature Review

Bakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men tillåtet i vissa länder vilket skapar variationer i hur fenomenet förstås och hanteras. Frågan väcker etiska dilemman kring autonomi, livets värde, lidande och sjuksköterskors professionella ansvar. Sjuksköterskors perspektiv påverkas av kulturella normer, samhälleliga strukturer, religion, erfarenhet och nationell lagstiftning vilket formar hur de tolkar sin profession i mötet med dödshjälp. Syfte: Syftet var att utforska sjuksköterskors perspektiv på dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design genomfördes. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed CINAHL Complete och sammanställningen följde Fribergs modell. Artiklarna analyserades tematiskt och likheter och skillnader identifierades för att skapa en helhetsbild av sjuksköterskors perspektiv. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta patienters önskan om dödshjälp upplevdes svårt, bristande organisatoriskt stöd skapade osäkerhet i mötet med dödshjälp, kultur och lagstiftning påverkade hur sjuksköterskor förhöll sig till dödshjälp, emotionella och moraliska konsekvenser för sjuksköterskor. Sjuksköterskor mötte ofta komplexa och känslomässigt påfrestande situationer när patienter uttryckte önskan om dödshjälp. Organisatoriskt stöd var ofta otillräckligt vilket skapade osäkerhet och behov av tydliga riktlinjer. Kulturella normer och nationell lagstiftning påverkade attityder och bidrog till variationer mellan länder och vårdkulturer. Sjuksköterskor påverkades även emotionellt och moraliskt bland annat genom stress, etiska konflikter och känslomässig belastning i samband med dödshjälp. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på dödshjälp är komplexa och påverkas av både personliga värderingar och samhälleliga förutsättningar. De möter etiskt och känslomässigt krävande situationer samtidigt som brist på stöd och tydliga riktlinjer ökar osäkerheten i arbetet. Kulturella normer, religion och lagstiftning formar deras attityder och bidrar till variationer mellan vårdkulturer. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta tryggt och etiskt hållbart i mötet med dödshjälpsfrågor behövs tydliga strukturer, utbildning och kontinuerlig dialog.