AI and tort law : Swedish tort law in light of the EU regulation governing artificial intelligence

AI-teknologin har utvecklats avsevärt under de senaste åren vilket har möjligheten att medföra både positiva och negativa samhällsförändringar. För att skydda personer mot de negativa effekterna av AI krävs det ett skadeståndsrättsligt system som fungerar så att personer kan erhålla skadestånd när ett AI-system orsakar en skada. Denna uppsats syftar i första hand till att undersöka just detta. Alltså hur anpassad den svenska skadeståndsrätten är för att kunna hantera skador orsakade av AI-system med fokus på produktansvarslagen och skadeståndslagen. Vid en undersökning av hur AI fungerar blir det snabbt tydligt att AI har vissa problematiska tekniska aspekter för den svenska skadeståndsrätten. Dessa ligger främst i många AI-systems opacitet och förmåga till självständigt lärande som kan försvåra delar av de traditionella skadeståndsbedömningarna som vid bevisning av en säkerhetsbrist eller adekvat kausalitet. För att anpassa skadeståndsrätten till den nya teknologiska utvecklingen har EU utvecklat tre nya regelverk i syfte att skapa ett bättre skydd mot AI-system. Av dessa har produktansvarsdirektivet och AI-förordningen blivit antagna och är snart fullt ut implementerade i svensk rätt. Dessa regelverk kommer till stor del att förbättra både skyddet mot AI-relaterade skador och en skadelidandes ersättningsmöjligheter vid AI-skador. Det tredje regelverket om ett skadeståndsdirektiv för AI-skador blev dock upphävt vilket medför att det kan bli svårt att erhålla skadestånd vid AI-skador enligt skadeståndslagens nuvarande bestämmelser. Denna uppsats kommer att undersöka vilka problem som AI-system skapar för den svenska skadeståndsrätten, hur EU:s nya regelverk kan komma att påverka den svenska skadeståndsrätten i relation till den nya teknologin och slutligen vilka problem som kvarstår samt vilka problem som skapas när de nya regelverken implementeras.