Den mångdimensionella ensamheten : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring ensamhet bland elever i skolmiljöer

Studiens syfte var att fördjupa förståelsen för hur pedagoger på lågstadiet ser på och arbetar med ensamhet bland elever, samt vad för strukturella aspekter som påverkar deras arbete. Metoden utgick från semistrukturerade intervjuer, där en fenomenografisk ansats låg till grund för den empiriska analysen, och det utvecklingsekologiska perspektivet för den teoretiskt tolkande analysen. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier i det totala utfallsrummet: elevens, pedagogens och strukturella förutsättningar i relation till ensamhet som fenomen. Första beskrivningskategorin belyser pedagogernas uppfattningar om hur individuella, sociala och interaktionsmässiga egenskaper skapar olika förutsättningar bland eleverna. Andra beskrivningskategorin belyser didaktiska, strategiska och relationella arbetssätt som pedagogerna nyttjar sig av. Den tredje beskrivningskategorin belyser hur strukturella aspekter påverkar pedagogernas arbete såsom skolans utformning, rastens struktur, samverkan inom skolan och med vårdnadshavare, samt bestämmelser på högre nivå. Resultatet skildrar den mångdimensionella och komplexa utmaning det innebär för pedagoger att arbeta med ensamhet bland elever, samt hur de strukturella förutsättningarna medför möjligheter och begränsningar. Slutsatser som har dragits från studien, är att ensamheten behöver förstås och bemötas på olika sätt i olika situationer, samt att dess skepnad, förekomst och synlighet beskrivs genom uppfattningar med betydelsebärande variation. Andra slutsatser handlar om hur pedagogernas olika arbetssätt, samt deras individuella erfarenheter och engagemang, bidrar till skilda förutsättningar för att kunna förebygga och motverka ensamhet. Skolans bestämmelser och struktur medför vissa hinder för pedagogerna att kunna prioritera ensamhet bland elever i skolmiljön. Sammanfattningsvis genomsyras skolan av flera välgrundade didaktiska och pedagogiska strategier, men där mer diskussion och utvecklingsarbete skulle behövas på samtliga nivåer.