From Male-Only Conscription to Universal Conscription : A Comparative Analysis of State Arguments for Gender-Neutral Conscription in Sweden

Denna studie analyserar hur argument för en könsneutral värnplikt har formulerats i statens offentliga utredningar (SOU) över tid, med särskilt focus på rättvise- och resursargument. Genom en kvalitativ dokumentanalys av sex utredningar publicerade mellan 2004 och 2025 analyseras hur kvinnors inkludering i värnpliktsystemet har motiverats i olika tider för reformer. Studien utgår från ramverket baserat på Helena Olofsdotter Stensötas (2019) teoretiska utgångspunkter om jämställd förvaltning, där rättvisa och resurser används som analytiska kategorier. Resultaten visar att argumentationen förändras över tid och fyller olika funktioner beroende på ändringens fas. Inledningsvis saknas tydliga jämställdhetsargument, medan resursargumentet senare används för att legitimera kvinnors inkludering genom effektivitet och behovet av en bredare rekryteringsbas. I senare utredningar framträder rättviseargumentet tydligare, där könsneutral värnplikt motiveras som en fråga om lika medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur jämställdhetsreformer inom offentlig förvaltning legitimeras över tid och hur argument om rättvisa och resurser används i statliga policyprocesser.