Learning Spaces in Newly Built Preschools : A Qualitative Study of the Pedagogical Role of the Learning Environment

Studien undersöker hur lärmiljöer i nybyggda förskolor uppfattas och används i praktiken, med fokus på deras pedagogiska funktion och betydelse för barns lärande och utveckling. Utgångspunkten är att den fysiska miljön inte är en neutral bakgrund, utan en aktiv pedagogisk resurs som påverkar barns delaktighet, trygghet och utforskande. Empirin utgjordes av kvalitativa intervjuer med förskollärare och rektorer i nybyggda förskolor. Analysen genomfördes med stöd av Lefebvres rumsliga triad och Masseys relationella perspektiv. I Masseys relationella perspektiv förstås lärmiljön som något som skapas i mötet mellan aktörer och materialitet, alltid “under konstruktion”, vilket motiverar att analysera hur rumsliga villkor omförhandlas i vardagen. Studien visar att nybyggda förskolor skapar förutsättningar för variation, flexibilitet och inspirerande miljöer, men att dessa inte i sig fungerar som pedagogiska resurser. Miljöns funktion formas i stället i samspelet mellan den fysiska utformningen, pedagogernas organisering och de sociala interaktioner som uppstår i vardagen. Pedagogiska principer präglas av tanken om lärmiljön som en tredje pedagog, där barns delaktighet och självständighet är centrala. Arbetssätten bygger på att skapa mötesplatser för samspel, anpassa miljön efter barns intressen och integrera lärande i vardagliga situationer. Barnens reaktioner varierar mellan glädje och nyfikenhet till oro och behov av trygghet, vilket kräver stöd och anpassning. Utmaningar rör bland annat trånga hallar, ljudmiljö, brist på avskildhet och ofärdiga utemiljöer, medan utvecklingsområden handlar om fler små rum och bättre logistik. Diskussionen visar att resultaten ligger i linje med syftet och belyser vikten av att involvera professionella aktörer i hela byggprocessen, från vision till vardaglig praktik. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av Lefebvres rumsliga teori genom att visa att lärmiljön i praktiken präglas av dynamik och kontinuerlig omförhandling. Forskningsbidraget består i att synliggöra hur rektorer och förskollärare kompletterar varandra i sina perspektiv, vilket tidigare sällan har uppmärksammats. Praktiska implikationer är behovet av dialog mellan arkitekter, pedagoger och ledning samt strukturer för erfarenhetsåterföring. För framtida forskning föreslås studier som inkluderar barns perspektiv och analyserar långsiktiga effekter av nybyggda lärmiljöer.