Representationssekvenser i matematikundervisningen : Elevstrategier, upplevelser och lärarperspektiv

Studien genomfördes mot bakgrund av att elever som tidigt möter svårigheter i matematik, särskilt vid subtraktion med tiotalsövergång, riskerar att utveckla bestående kunskapsluckor. Trots att CRA-interventioner (Concrete–Representational–Abstract) har studerats tidigare, är kunskapen fortfarande begränsad om hur dessa påverkar elever i tidiga skolår i samband med subtraktion. Studien syftar till att undersöka hur elever i riskzonen för matematiksvårigheter utvecklar sina lärandevägar genom en intervention baserad på CRA-modellen samt att synliggöra elevers och lärares erfarenheter av systematiskt arbete från konkreta- via visuella- till abstrakta representationssekvenser. Studien genomfördes med en mixed methods-ansats, där en single-case AB-design kombinerades med semistrukturerade intervjuer och observationer. Urvalet betraktas som målinriktat och bestod av sex elever i årskurs 2, vars behov identifierades på nivå två inom Response-to-intervention-modellen (RTI), samt deras matematiklärare. Resultaten visade två lärandevägar: elever med inga till mindre förändringar och elever med varierande prestationer, där förändringen varierade mellan 42% och 220%. Elevernas varierade strategianvändning och upplevelser mellan lärandevägarna studerades, vilket skapade förståelse för elevernas lärande i undervisningen med flera representationssekvenser. Lärarna betonade vikten av ett systematiskt arbete från konkret till abstrakt, samtidigt som läromedlets struktur ofta påverkade undervisningens utformning. Resultaten diskuteras utifrån Jerome Bruners representationsteori och tidigare forskning och indikerar att CRA-modellen, kombinerad med explicit undervisning och responsiv stöttning, kan stödja elevers konceptuella- och procedurella förståelse. Samtidigt är didaktisk medvetenhet och tidiga stödinsatser avgörande för att förebygga långvariga kunskapsluckor.