Upper secondary school students knowledge about grading criteria and self-assessed learning in mathematics and physical education : A quantitative survey study

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i gymnasieelevers kännedom om betygskriterier mellan det praktiskt inriktade ämnet idrott och hälsa och det teoretiska ämnet matematik samt analysera hur kännedomen relaterar till deras självskattade lärande i respektive ämne. Frågeställningarna är: Skiljer sig den självskattade kännedomen om betygskriterierna mellan ämnena matematik och idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan gymnasieelevers självskattade kännedom om betygskriterierna och deras självskattade lärande i respektive ämne? Teori och metod: Studien använde ett kvantitativt tvärsnittsperspektiv med en enkät som besvarades av 80 gymnasieelever från tre skolor och tre program. Enkäten bestod av 33 frågor, inklusive bakgrundsfrågor som mätte självskattad kännedom om betygskriterier samt självskattat lärande i respektive ämne. Dataanalysen gjordes i statistikprogrammet SPSS med hjälp av deskriptiv statistik, icke-parametriska tester (Wilcoxon och Kruskal-Wallis) samt Spearmans rangkorrelationer. Teoretiskt utgick studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och bedömning, med särskilt fokus på formativ bedömning som ett begrepp för hur elever tolkar återkoppling och använder den för att utveckla sitt lärande. Resultat: Elevernas upplevda kännedom om betygskriterierna visade inga signifikanta skillnader mellan matematik och idrott och hälsa. Dock fanns skillnader mellan programmen. I matematik skattade naturvetenskapsprogrammet sin kännedom högst och ekonomiprogrammet lägst, medan mönstret var nästintill omvänt i idrott och hälsa där naturvetenskapsprogrammet var lägst. Signifikanta positiva samband identifierades mellan självskattad kännedom om betygskriterierna och självskattat lärande, i matematik var det starkt positivt (rs = .61) och måttligt positivt i idrott och hälsa (rs = .37). Inga samband mellan självskattad kännedom om betygskriterier och faktiska betyg kunde påvisas. Slutsatser: Resultaten visar att elevernas upplevda kännedom om betygskriterierna påverkar deras självskattade lärande, men inte deras faktiska betyg. Inga skillnader i kännedom om betygskriterierna mellan ämnena framkom, men skillnaderna mellan programmen kan tyda på att undervisningssammanhang och bedömningspraktiker är avgörande för hur elever upplever tydlighet i bedömningen.