Vem tjanar pa sankt livsmedelsmoms? : Prisgenomslag och fordelningseffekter av en sankt livsmedelsmoms i Sverige

Denna studie analyserar hur prisgenomslaget av en sänkt livsmedelsmoms varierar mellan olika livsmedelskategorier i Sverige samt vilka fördelningseffekter detta medför för hushåll med hög respektive låg inkomst. Med utgångspunkt i momssänkningen 1996, då mervärdesskatten på livsmedel sänktes från 21 till 12 procent, skattas prisgenomslagen med hjälp av en difference-in-differences-ansats baserad på månadsdata för konsumentprisindex (KPI) för perioden 1994–1998. Resultaten visar ett i genomsnitt nästintill fullständigt prisgenomslag, men med kraftig variation mellan olika livsmedelskategorier. Dessa genomslag används sedan för att predicera fördelningseffekter av den kommande momssänkningen 2026. Analysen indikerar att både låg- och höginkomsthushåll får liknande procentuella minskningar av sina livsmedelsutgifter, medan höginkomsthushåll gynnas mer i absoluta tal. Variationerna i prisgenomslagen kan emellertid inte kopplas till ett systematiskt gynnande av vare sig låg- eller höginkomsthushåll. Sammantaget visar studien att en sänkt livsmedelsmoms är ett effektivt sätt att sänka konsumentpriserna men har en begränsad omfördelande effekt.