Den förvaltande arkitekten

Arkitektur är livets spelplan, men vad krävs av en byggnad och dess förvaltare efter att arkitekten har lämnat och användarna har börjat sätta sina spår? Examensarbetet grundar sig i bevarandet av vår existerande bebyggelse, där byggnadens nyttjande och det historiska värdet är starkt kopplat till den tidigare användaren och där driften varit en betydande del av byggnadens historia. Vad kan arkitekter göra på ritbordet för att underlätta och vidare utveckla framtida användning av fastigheter? En inblick i fastighetsskötseln belyser vardagsproblemen; läckande kranar, fastkilade fönster, överhettade utrymmen. Sammanlagt träder en större bild fram om det arbete och de utmaningar fastigheter ställs inför. Genom en djupdykning in i förvaltningens värd sammanfattas idéer om cirkulär arkitektur och nya möjligheter för arkitekter att bidra till framtiden. Projektet utgår från en undersökning av vad god förvaltning innebär i olika byggnader från 1900-talet, som genomgått flera anpassningar för att möta ett förändrat användningsbehov. Genom platsbesök, samtal och sammanställning av teoretiska perspektiv fastställs principer som kan användas av arkitekter i strävan efter hållbart byggande. Förhållandet mellan arkitekten, förvaltaren och användaren är komplext och beroende av en god kommunikation där tankar och visioner kan diskuteras och praktiska lösningar implementeras. Projektet undersöker hur arkitekten kan ta ett bredare grepp om projekt som värnar om möjligheten för anpassning av den existerande strukturen för att säkerställa hållbart byggande, långlivade byggnader och en arkitektroll som värnar om utvecklingen av den gemensamma miljön.