To navigate the borderland between values and politics : A qualitative study of Copenhagen Pride's crisi communication and accountability during Winter Pride 2024

I ett medialt landskap präglat av digitalisering och politisk polarisering ställs värdegrundsbaserade organisationer inför särskilda utmaningar när deras kommunikation uppfattas som politiskt laddad. Uttalanden i frågor utanför kärnverksamheten kan påverka organisationers rykte, legitimitet och relationer till externa aktörer. Den här studien analyserar Copenhagen Prides kriskommunikation i samband med organisationens uttalanden om Israel-Palestina-konflikten inför evenemanget Winter Pride 2024, vilket ledde till omfattande kritik och att flera sponsorer pausade eller avslutade sina samarbeten. Syftet med studien är att undersöka hur Copenhagen Pride formulerar sitt ansvar, skyddar sitt rykte och försöker styra den offentliga agendan under krisen. Studien fokuserar särskilt på hur organisationen genom språkbruk och kommunikativa strategier ramar in konflikten som relevant för sin värdegrund och sitt uppdrag att främja mänskliga rättigheter. Analysen baserar på en kvalitativ genomgång av pressmeddelanden, artiklar och videomaterial publicerade av Copenhagen Pride i samband med krisen. Studien utgår teoretiskt från Image Repair Theory (Benoit, 1997) och Agenda-Building Theory (Cobb & Elder, 1983). Resultatet visar att Copenhagen Pride initialt försökte legitimera sitt agerande genom att rama in konflikten som ett humanitärt och värdebaserat ställningstagande. I takt med ökande kritik tvingades organisationen dock inte en mer ursäktande och korrigerande position. Genom strategier som erkännande av bristande kommunikation, ansvarstagande och omformulering av konfliktens innebörd försökte organisationen återuppbygga sitt förtroende och återta kontrollen över problemdefinitionen. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för hur värdegrundsbaserade organisationer navigerar kriskommunikation i politiserade sammanhang samt hur externa aktörer, såsom sponsorer och medier, kan fungera som agendastyrande krafter som påverkar organisationers legitimitet och handlingsutrymme.