Mobile intensive care group on general wards

Bakgrund: Den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) har som syfte att identifiera, granska och behandla patienter med ökad risk att utveckla kritisk sjukdom. Kärnan i MIG- funktionen är tidig identifiering och behandling vid klinisk försämring med målet att förbättra patientutfall. Det standardiserade bedömningsinstrumentet National Early Warning Score (NEWS) utgör grunden till MIG- aktivering och baseras på fysiologiska vitalparametrar. När dessa avviker från fastställda tröskelvärden finns skäl för aktivering av MIG- funktionen. Aktivering kan även ske utifrån ett bekymmerskriterium som baseras på allvarlig oro hos vårdande personal på avdelning trots adekvata fysiologiska tröskelvärden. Motiv: För specialistsjuksköterskan inom intensivvård är det centralt att kunna ge stöd till kollegor i tidig handläggning. Genom att studera orsaker till MIG-aktivering samt analysera skillnader mellan patienter som kvarstannar på avdelning och de som överförs till intensivvård kan ökad förståelse erhållas för hur MIG- funktionen kan utvecklas och optimeras. Syfte: Att undersöka orsaker till aktivering av den mobila intensivvårdsgruppen på vårdavdelning, kartlägga ordinerade åtgärder samt jämföra personalens skattning av NEWS- poäng och symtom mellan patienter som kvarstannade på avdelning respektive förflyttades till intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes på Sunderby sjukhus och hade en retrospektiv kvantitativ tvärsnittsdesign baserad på 212 insamlade MIG- protokoll. Data överfördes och kodades i Excel och analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultaten presenterades med deskriptiv statistik i form av medianer och procentsatser samt med jämförande analyser genom Mann Whitney U- test och Chi- två test för oberoende grupper. Resultat: Den vanligaste fysiologiska orsaken till aktivering av MIG var andningspåverkan (37,6%) följt av cirkulationspåverkan (24,8%) och medvetandegrad (9,6%). Dessutom utgjorde allmän oro 23,0% av MIG-aktivering. Av ordinerade åtgärder som riktades till patienter som kvarstannande på avdelning var 24,9% relaterade till andning och 26,2% till cirkulation. Det fanns en signifikant skillnad i NEWS- poäng mellan patienter som kvarstannade på avdelning och patienter som förflyttades till intensivvård (p= 0,003). Vid jämförelse av symtom mellan patienter som kvarstannade på avdelning och de som förflyttades till IVA sågs inga statistiskt signifikanta skillnader. Konklusion: Majoriteten av patienterna kvarstannade på avdelning efter MIG- bedömning. Skillnader i NEWS- poäng mellan grupperna indikerar att ingen enskild symtomkategori var signifikant associerad med förflyttning. Den höga andelen ordinerade åtgärder riktade till patienter som kvarstannade, samt en hög grad av klinisk stabilisering visar att MIG- funktionen bidrar till att förebygga utveckling av kritisk sjukdom.