Supporting silent students in the physics classroom

Den här studien gjordes för att öka medvetenheten om och förståelsen för hur ämnesdidaktik och relationellt ledarskap kan användas för att stötta tysta elever och öka deras möjligheter att visa sina kunskaper inom fysikämnet. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes fysiklärares medvetenhet om tysta elevers svårighet att komma till sin rätt i högstadiets fysikklassrum, vilka didaktiska och relationella strategier de använder sig av, och hur de fungerar för tysta elever. Det teoretiska ramverk som analysen grundar sig på innefattar Roberts kunskapsemfaser och relationellt ledarskap. Resultatet visar att högstadielärare är medvetna om och har respekt för tysta elevers svårighet att komma till sin rätt i fysikklassrummet. De didaktiska strategier som används för att få tysta elever mer aktiva i fysikundervisningen är framför allt att använda sig av elevernas intressen för att ge vardagskontext i fysikundervisningen, enskilda diskussioner med eleverna under laborationer eller enskilt arbete, och att låta eleverna visa sina kunskaper praktiskt under exempelvis laborationer. Samtliga nämnde också vikten av att avsätta tid utanför lektionerna för att tysta elever ska kunna ställa frågor utanför helklass. Lärarna betonade vikten av att arbeta med att skapa tillitsfulla relationer mellan lärare och elever för att tysta elever ska vilja och våga vara aktiva i fysikklassrummet.