Experiences of self-advocacy in adapted upper secondary school interpreted from a student perspective : A qualitative interview study on how students in adapted upper secondary school navigate self-advocacy

Syftet med studien var att få förståelse för hur självförespråkande och möjligheter till självförespråkande upplevs av elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF), som ett sätt att vara med och påverka sin skolgång i den anpassade gymnasieskolan. Självförespråkande kan teoretiskt förstås som ett begreppsligt ramverk där fyra komponenter (kunskapen om sig själv, kunskap om rättigheter, kommunikation och ledarskap) tillsammans beskriver den kunskap som behövs för ett gott självförespråkande. De fyra begreppsliga komponenterna av självförespråkande användes i studien som analytiskt verktyg i förståelsen och tolkningen av data. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sex gymnasieelever på en anpassad gymnasieskola. Urvalet av informanter baserades på elevernas verbala förståelse och kommunikativa förmåga. Efter intervjuerna transkriberades materialet och analyserades i sin helhet med IPA som analysmetod och en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att elever med IF upplever olika möjligheter att självförespråka, där självkännedom, rättighetskunskap, kommunikation och förmågan att förespråka andra samverkar med skolans stöd och relationer. Trygga och lyssnande pedagogiska miljöer är avgörande för att elever ska kunna uttrycka behov och påverka sin skolvardag. Studien visar att bristande förståelse för rättigheter och begränsad erfarenhet av socialt ledarskap kan begränsa självförespråkandet, vilket pekar på behovet av strukturerade övningar och medvetet pedagogiskt stöd. Resultaten bidrar med svenska elever med IF:s perspektiv och understryker speciallärarens viktiga roll för att främja delaktighet, lärande och långsiktig självständighet.