Good reading : Historical and Contemporary Conceptions of Reading from the Perspective of Librarians in Biblioteksbladet 1916–2024

Denna studie undersökte hur bibliotekarier föreställer sig god läsning ur ett historiskt och samtida perspektiv, för att sedan analysera och problematisera uppfattningarna genom att relatera dem till maktaspekter. Relevansen av detta ligger bland annat i läsfrämjandets aktualitet idag och att bibliotekarier är en betydande kraft i sådant arbete. Det empiriska materialet består av artiklar i vilka bibliotekarier förmedlar uppfattningar om läsning och är tagna ur branschtidskriften Biblioteksbladet från åren 1916, 1976 samt 2020–2024. Dokumenten analyserades huvudsakligen genom kvalitativ innehållsanalys, men analysmetoden har även diskursanalytiska drag eftersom begrepp från Michel Foucaults diskursteori användes. Kritiska lässtudier agerade sedan som teoretiskt ramverk. Materialet visar att bibliotekarier från 1916 huvudsakligen föreställer sig att god läsning sker när den ger bildning, och att bibliotekarier från 1976 menar att den inträffar vid läsning av vad de klassar som god litteratur. Enligt bibliotekarier från 2020–2024 är läsning god läsning, men den ska vara lustfylld och frivillig. Under samtliga perioder understryks dock läsintressets värde. Ytterligare likheter är att normen förmedlas vara läsning i ensamhet, samt att god läsning tolkas mer eller mindre åtkomlig beroende på individ. Utifrån Foucault utgör biblioteket en institution där makt/kunskap skapar sanningar och producerar betydelsen av god läsning, och en slutsats är att innebörden av begreppet har förändrats sedan 1916. Bibliotekarier från 1916, 1976 och 2020–2024 tolkas därmed verka inom olika sanningsregimer och diskurser. Att gå emot sanningsregimerna kan resultera i marginalisering. Därtill uttrycker bibliotekarier särskilt att pojkar har svårighet för god läsning, och således påverkas deras kunskapstillgång. Diskursen 2020–2024 innebär dock att vad som inkluderas i begreppet god läsning har breddats, vilket belyser hur diskursers makt inte enbart är förtyckande. Bibliotekarier kan därmed vidga betydelsen av god läsning inom flera kontexter om de sprider en sanningsregim och diskurs som inte begränsar läsning. På så vis främjas inkludering medan diskriminering förhindras.