Kunskapssyntes om svenska byggnaders klimatpåverkan

Detta projekt har fokuserat på inbyggd klimatpåverkan hos byggnader, i ljuset av den pågående regelutvecklingen om klimatdeklaration av byggnader. Flera delstudier har genomförts baserat på data om resursanvändning från ett större antal nybyggnads- respektive renoveringsprojekt. Inbyggd klimatpåverkan under hela livscykeln beräknades för nya byggnader vilket synliggjorde hur byggskedets klimatpåverkan dominerar livscykelns klimatpåverkan. Det betyder att en utvidgning av det svenska regelverkets klimatdeklaration till att omfatta hela livscykeln troligen inte skulle leda till väsentligt annorlunda styrning än idag. Vidare undersöktes sambandet mellan byggnadsegenskaper och klimatpåverkan på byggdelsnivå. Studien gav inget ytterligare stöd för att låg klimatpåverkan för byggskedet skulle kunna innebära lägre ljud- eller energiprestanda. Däremot betonades den komplexa relationen mellan byggnadsdesign och klimatpåverkan, vilket förstärker vikten av tidiga klimatberäkningar för att optimera utformningen i det enskilda projektet. Sammantaget visar dessa resultat att beräkningsmetodiken i det svenska regelverket för klimatdeklarationer kan betraktas som effektiv för att ge styrsignaler mot minskad klimatpåverkan iett livscykelperspektiv. Dock behöver klimatkrav kompletteras med andra prestandakrav som kan lägga en god grund för att minimera framtida klimatpåverkan. En annan delstudie jämförde byggskedets klimatpåverkan med andra miljö- och resursindikatorer. Resultaten visar att fler indikatorer bör beaktas framöver, även om osäkerheterna i dessa miljödata i nuläget försvårar robusta slutsatser om huruvida ensidigt fokus på klimatpåverkan riskerar att ge andra negativa miljöeffekter. Utvecklingen med klimatberäkningar i branschen kan dock förväntas bidra till ökat intresse för kunskapsuppbyggnad om annan miljöpåverkan, såsom biodiversitet och resursutarmning, vilket kan öka efterfrågan på tillförlitliga miljödata.Projektet inkluderade också en analys av ett större antal renoveringsprojekt. Här syntes stor variation i inbyggd klimatpåverkan, beroende på typen och omfattningen av åtgärder. Därför är generella referensvärden för renoveringsprojekt svåra att fastställa. Istället föreslås att referensvärden tas fram per åtgärdstyp, vilket kan underlätta identifiering av reduktionsmöjligheter och stötta klimatkrav vid renovering.Avslutningsvis konstateras att kunskapen om klimatpåverkan från nya byggnader är relativt god, men att det finns behov av fortsatt utveckling kring de delar som ännu inte täcks av det svenska klimatdeklarationsregelverket. Fortsatt arbete bör också inriktas på att skapa bättre förståelse för utvärdering och strategier för minskad klimatpåverkan på beståndsnivå. På så sätt kan också andra klimatstrategier bättre synliggöras som är nödvändiga för att få ner de totala utsläppen till en nivå som kan betraktas som hållbar.