Teachers’ opportunities to provide guidance, stimulation, and support to students in large classes : A case study in Grades 5 and 6

Studien undersöker hur klasstorlek kan bidra till att forma lärares möjligheter att ge elever ledning, stimulans och stöd när en elevgrupp ökar från 17 elever i årskurs 5 till 28 elever i årskurs 6, samt hur dessa möjligheter formas i skärningspunkten mellan lärarnas undervisningspraktik och de nationella och lokala styrdokument som ramar in deras arbete. Syftet är att belysa vilka pedagogiska och organisatoriska villkor som främjar respektive begränsar undervisningen i en större undervisningsgrupp. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie baserad på två fokusgruppsintervjuer med undervisande lärare samt en dokumentanalys av nationella och lokala styrdokument. Analysen utgår från ramfaktorteori. Resultaten visar att de främjande faktorer som präglade årskurs 5, såsom extra personal, flexibel lokalanvändning och hög grad av rörlighet, till stor del saknades i årskurs 6. Elevökningen samverkade med rumsliga, tidsmässiga och resursmässiga begränsningar och utlöste en kedjeeffekt där undervisningen försköts från metodvariation och dialog till en mer monologisk och lärarstyrd helklasspraktik. Lokalförutsättningar i kombination med gruppstorlek begränsade lärarnas didaktiska handlingsutrymme och minskade möjligheten till dialogiska moment. Samtidigt förändrades kommunikationsklimatet från arbetsro till en tystnad präglad av hämning, vilket reducerade elevinteraktionen och försköt bedömningsunderlaget mot i huvudsak skriftliga prestationer. Ökade administrativa krav bidrog dessutom till att planering i högre grad förlades till fritiden och att kollegial samplanering försvagades. Dokumentanalysen visar hur nationella och lokala styrdokument formulerar höga krav på individualisering, systematik och stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, samtidigt som centrala organisatoriska villkor såsom klasstorlek, tid per elev, tillgång till stödresurser och samverkansstrukturer i stor utsträckning lämnas oreglerade. När dessa formuleringar relateras till lärarnas arbetsvillkor i den större klassen uppstår ett tydligt spänningsfält mellan uppdragets intentioner och dess praktiska genomförbarhet. Detta bidrar till att ett betydande ansvar i praktiken förskjuts till den undervisande läraren, utan att de yttre ramarna anpassas i relation till uppdragets omfattning. Sammantaget visar studien att lärarnas handlingsutrymme krymper när elevantalet ökar utan motsvarande organisatorisk anpassning, vilket riskerar att få negativa konsekvenser för likvärdigheten i elevers tillgång till ledning, stimulans och stöd. Studien pekar på tre centrala organisatoriska behov för att upprätthålla en differentierad undervisning i större grupper: (1) schematekniska och rumsliga justeringar som återställer rörlighet, (2) förstärkta personella resurser i undervisningssituationen och (3) schemalagd kollegial och tvärprofessionell samplanering.