Unga spelares upplevelser av motivation, prestationskrav och välmående i IF Brommapojkarnas akademi - En kvalitativ intervjustudie

Bakgrunden till studien är att svensk ungdomsfotboll genomgår en omfattande förändring mot en allt tidigare ”akademisering”, där elitklubbar implementerar professionella kravbilder längre ner i åldrarna. Denna utveckling skapar en spänning mellan idrottens traditionella fostransideal och elitfotbollens resultatkrav, vilket riskerar att påverka unga spelares välmående och motivation negativt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur unga spelare i IF Brommapojkarnas (BP) akademi upplever motivation, prestationskrav och psykiskt välmående i sin idrottsliga vardag. Genom att studera spelarnas egna upplevelser av motivationsklimatet avser studien att belysa faktorer som främjar respektive hindrar långsiktig utveckling och engagemang. Self-Determination Theory (SDT) och Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiska ramverk för att analysera resultatet. SDT användes för att tolka spelarnas behov av autonomi, kompetens och tillhörighet i relation till deras motivation. AGT användes för att förstå spänningen mellan uppgiftsorienterade klimat, som fokuserar på utveckling, och resultatorienterade klimat, som präglas av jämförelse och konurrens. Dessa teorier kopplades samman för att förklara hur akademins struktur påverkar spelarnas inre drivkrafter. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes till studien. Urvalsgruppen bestod av sju spelare i åldrarna 13 till 16 år verksamma i Brommapojkarnas akademi, utvalda för att ge en variation i position och erfarenhet. Intervjuerna skedde genom Zoom för att minska yttre störningsmoment och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tre teman som identifierats i analysen: motivationens påverkan på prestation, betydelsefulla faktorer för långsiktig utveckling samt sambandet mellan motivation, prestation och välmående. Resultatet visade att spelarnas motivation fungerar som en direkt regulator för träningsintensitet och att en stark inre drivkraft är avgörande för att hantera den höga belastningen. Samtidigt framkom att otydligt ledarskap, rädsla för misstag och en kognitiv totalbelastning från skola och idrott utgör betydande hinder. Även yttre påverkan från agenter och föräldrar identifierades som en stressfaktor som riskerar att förskjuta motivationen mot yttre reglering. Studiens kunskapsbidrag är att unga elitspelare besitter en stark passion men är sårbara för strukturella faktorer som bristande kommunikation och resultathets. Slutsatser från studien är att ett holistiskt ledarskap, där tränare ser människan bakom prestationen och skapar trygghet, är avgörande för att motverka mental ohälsa och främja hållbara karriärer.