” Terrorist” or “Lone Wolf”? : A Critical Textual Analysis of How Muslims Are Portrayed in Swedish News Reporting

Forskningsarbetet undersöker hur muslimer framställs i svensk nyhetsrapportering i anslutning till våldshändelser, med fokus på hur gärningspersoner inramas språkligt och narrativt beroende på personens identifiering av religion och kulturell tillhörighet. Arbetet förankras i etablerad forskning om islamofobi, stereotyper, andrafiering och medierepresentationer, där medier förstås som centrala aktörer i framställningen genom språkbruk, urval och narrativ. Forskningen menar att detta grundar sig i en historisk och global diskurs i form av orientalism (Said, 1978), samt studier om post-9/11-säkerhetsdiskurser och ”war on terror”-fenomenet, vilket har bidragit till att normalisera kopplingar mellan islam, hot och våld i västerländska kontexter. Studiens teoretiska ramverk utgörs av en kombination av orientalism som diskursiv tolkningsram och medieteorin framing, som kan förklara medieaktörers inramning av händelser. Teorin kan delas upp i episodisk och tematisk framställning. Metodologiskt tillämpas en kvalitativ textanalys med kritisk ansats. Metoden utförs genom teoretiskt grundade analysfrågor som används för att synliggöra hur mening och makt produceras, både på och bortom textens yta. Frågor om hur gärningspersonen beskrivs, om handlingen individualiseras eller kollektiviseras, om religion och kultur närvarar explicit eller implicit, samt vilka orsaksförklaringar och perspektiv som uppmärksammas, utgör grunden för analysarbetet. Urvalet av material består av fyra artiklar om två svenska händelser: skolskjutningen i Örebro 2025 och lastbilsattentatet i Stockholm 2017. Artiklarna är hämtade från SVT Nyheter och Aftonbladet, och utgör de texter som publicerades tätt inpå händelserna för att fånga den initiala rapporteringen. Resultaten visar en tydlig distinktion mellan framingen av Örebro- och Stockholmrapporteringarna. Framingen av gärningsmannen i Örebro framställer honom som en isolerad individ, utan religiösa eller ideologiska kopplingar. Däremot präglas framingen av gärningsmannen i Stockholm av tematisk framing, med tidig benämning av terrorism och implicita associationer till islam genom extremism- och terrorramar. I diskussionsavsnittet anknyts resultaten till tidigare forskning och använder bland annat orientalismen som tolkningsram för att visa på mönster där vissa grupper lättare kopplas till samhällshot, medan andra individualiseras och ges möjligheter till förklaringsramar. Studien problematiserar även begränsningar såsom ett avgränsat urval, fokus på initiala rapporteringar och forskarnas personliga relation till ämnet. Vidare arbete med studien inkluderar utvidgad variation av material samt inkludering av andra metoder. Avslutningsvis betonas arbetets betydelse för lärarprofessionen, då kritisk medieanalys och reflekterande klassrumssamtal behövs för att uppmärksamma hur representationer av grupper i samhället kan påverka elevers känsla av tillhörighet och skapa ”vi och dem”