Conformity in the Curriculum : A Critical Discourse Analysis of Gender Norms in the Initial Sections of Lgr22 and the Syllabus for Swedish for Grades 7-9

Bakgrund Tidigare forskning visar att en del svenska grundskolor inte arbetar aktivt för att synliggöra eller utmana begränsande normer som präglar den enskilda verksamheten, trots att det framgår i styrdokumenten att skolan ska förmedla alla människors lika värde och jämställdhet. Eftersom lärares undervisning och uppdrag bygger på att enskilda lärare tolkar styrdokumenten, finns en risk att de perspektiv eleverna får möta grundas på lärarens egna värderingar och föreställningar om köns- och genusnormer, och att andra perspektiv och elevkategorier osynliggörs. Detta får konsekvenser för inkluderingen och tryggheten i skolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka köns- och genusnormer i de inledande delarna av Lgr22 samt kursplanen för svenska för grundskolans årskurs 7–9 i sin helhet. De frågeställningar som används för att undersöka detta berör vilka köns- och genusnormer som förmedlas i Lgr22 och svenskämnets kursplan, samt vilka intertextuella kopplingar med anknytning till kön och genus som finns mellan de valda styrdokumenten. Teori I studien används kritisk diskursanalys som teoretiskt ramverk för att synliggöra köns- och genusnormer samt intertextuella kopplingar i de valda styrdokumenten. Målet med denna teoretiska utgångspunkt är att synliggöra hur dominerande intressen påverkar hur verkligheten skapas och hur vi uppfattar den. Metod För att besvara studiens syfte används de två första nivåerna ur Faircloughs tredimensionella modell som analysmetod. På textnivå undersöks vilken modalitet som uttrycks, vilka ord och begrepp som förekommer, vilka aktörer som finns representerade samt vilka subjektspositioner som förekommer i de valda delarna ur dokumenten. Avseende den diskursiva praktiken undersöks intertextuella kopplingar mellan de valda delarna ur dokumenten. Resultat Studiens resultat visar att de valda delarna ur dokumenten präglas av en tvåkönsnorm, samt att det finns skillnader mellan de inledande delarna av grundskolans läroplan och kursplanen i svenska för årskurs 7–9 i sin helhet. De normer och värden kring exempelvis jämställdhet och könstillhörighet som anges i läroplanens inledande delar, men som inte uttryckligen förekommer i kursplanen, riskerar att inte förmedlas i svenskundervisningen. Det finns däremot formuleringar i svenskämnet som öppnar upp ett handlingsutrymme och möjliggör att de normer och värden som är inkluderande och möjliggörande uppmärksammas i undervisningen.