AI: möjlighet och hot : En kritisk diskursanalys av hur AI konstrueras i svenska HR- och arbetslivstexter

AI är idag en brännhet arbetslivsfråga som påverkar både hur arbete förstås och vilken roll människan ges i arbetslivet. Denna studie analyserar hur artificiell intelligens (AI) konstrueras i svenska HR- och arbetslivstexter. Syftet är att undersöka vilka diskurser som präglar dessa framställningar, vilka föreställningar om arbete, lärande och mänsklig handlingsförmåga som därigenom skapas samt vilka konsekvenser detta får för hur arbetslivet förstås och organiseras. Studien bygger på ett diskursanalytiskt perspektiv och använder Norman Faircloughs kritiska diskursanalys i kombination med Gert Biestas utbildningsfilosofi. Det empiriska materialet består av tolv svenska HR- och arbetslivstexter publicerade mellan 2023 och 2025. Genom en kritisk diskursanalys identifieras två dominerande diskurser: en möjlighetsdiskurs där AI framställs som en drivkraft för utveckling, effektivitet och konkurrenskraft, samt en hotdiskurs där AI kopplas till risk, osäkerhet och förlorad kontroll. Analysen visar att dessa diskurser ofta samverkar inom samma texter och bidrar till att konstruera AI som både nödvändig och problematisk. Resultaten visar att diskurserna tenderar att förskjuta ansvar till organisationer och individer nära praktiken, samtidigt som frågor om inflytande över teknikens riktning ges begränsat utrymme. Vidare visar studien hur lärande främst förstås i instrumentella termer, vilket marginaliserar frågor om omdöme, ansvar och mänsklig handlingsfömåga. Studiens främsta bidrag är att visa hur språkliga framställningar av AI formar villkor för arbete och lärande i samtida arbetsliv.