En studie om Deepfakes : Etiska utmaningar och hur utbildning formar medieanvändares perspektiv

Denna studie undersöker hur två olika grupper av medieanvändare med varierande utbildningsbakgrunder uppfattar och tolkar AI genererat visuellt material med fokus på Deepfakes. Genomförandet av studien utgick från en kvalitativ ansats med sex personligaintervjuer och det baserades på frågeställningar som analysen kunnat besvara. Dessa frågor uppmärksammade hur intervjupersonerna etiskt resonerar inklusive på vilket sätt som deras utbildningsbakgrund påverkar hur de värderar Deepfake innehåll. Samt vilka gränser de drar när det gäller olika typer av Deepfakes som cirkulerar i sociala medieflöden. Det är en teknik som gjort det betydligt svårare för människor allmänt att förlita sig på deras egen förmåga att granska medieinnehåll, och om det skapats av människor eller om det är artificiellt skapat. Det är en teknik som kan ha flera användningsområden och attityderna till tekniken kan därför skilja sig från varandra. Det är därför som denna uppsats valt att utgå från en kvalitativ metod och då har det skett genom intervjuer för att få en bättre förståelse för de synpunkter som medieanvändarna har. Materialet bygger på unga vuxna medieanvändare med en teknisk utbildning och medieanvändare med en humanistisk och bygg- och industriell utbildning. Den övergripande teorin som studien arbetat med är medie- och informationskunnighet och det har även inkluderat andra former av kunskap som AI läskunnighet, infrastruktur kompetens och digital kompetens för att analysera medieanvändares färdigheter och på det sätt som de navigerar digitala medier. Resultatet från analysen indikerar att kompetens genom undervisning haft en effekt på ett begränsat antal av medieanvändares sätt att resonera kring Deepfakes. Men att andra deltagare behövt förlita sig på sociala mediers plattformars kommentarsfält som en form av källkritik. Flera av medieanvändare uppfattade Deepfakes som ett hot men att en del av de också kunde se Deepfakes som en möjlighet till underhållning. Slutsatsen är att medieanvändarnas undervisning inte varit förberedande nog för att hantera AI genererat innehåll, även om en del av deltagarna har en teknisk utbildning. Det som var gemensamt bland deltagarna var att deras digital kompetens inte var relaterad till deras utbildning, utan där kommentarsfälten används för att avgöra validiteten i innehåll. Men att vissa resonemang visade på färdigheter som endast undervisning bidragit deltagarna med.