Visual experience of retention elements in clear-cuts : A comparison of Södra-affiliated forest owners and the general public in Götaland

Skogen har under lång tid i Sverige bidragit med många ekosystemtjänster inklusive rekreation och estetiska värden. Den vanligaste brukningsmetoden, trakthyggesbruk, har kritiserats för att skapa ett fult landskap med hyggen. På hyggena lämnas hänsyn som i sin tur påverkar den visuella upplevelsen av dem. Syftet med studien var att undersöka hur privata skogsägare och allmänhet estetiskt värderar olika hänsyn på hyggen och om det fanns någon skillnad mellan grupperna. Syftet var även att identifiera vilken hänsyn som värderades högst estetiskt och vad som påverkade hyggets estetik. En digital enkät med AI-genererade bilder av hänsyntyperna trädgrupper, hyggeskanter och kantzoner genomfördes. Totalt inkom 270 svar. Studien visade att det är en signifikant skillnad mellan hur skogsägare och allmänhet värderar hänsynstyperna och varianter av dem, där skogsägare gav högre värderingar. Kantzoner värderades högst, särskilt med blandade trädstorlekar. Det var även positivt om hänsynen var samlad och marken skonad.