hovrättens hantering av svåra rättsfall : när principer ställs mot varandra i det svenska rättssystemet

This essay aims to understand how the Swedish court handles hard legal cases, criminal ones, where the law has been difficult to interpret and where principles of both legal, and to a small extent moral kind, have had to be weighed against each other very carefully by the judges in order for them to achieve the most legally correct, as well as fair, assessment as possible.The Swedish legal system is made up of three different levels of instances, whereby the higher ones have a greater expertise in law, and which is why some of their judgements have been chosen for this study.The arguments presented in the grounds of the judgement are analysed in a way that their coherence, relevance and evaluation is questioned, that is, whether the court argues in a coherent and rigorous manner, whether they consistently relate to the legal issue or not, as well as if they are giving clearance about how they value different aspects of the case when they give the final assessment, and what they disregard.One of the perspectives that have been used to analyse the judgements, as well as the judges in this analysis, is the perspective provided by the legal philosopher Ronald Dworkin, which is about his theory of "Judge Hercules", as the optimal judge, who in every hard case should have the knowledge and capacity to achieve the optimal legal assessment by identifying statutory principles, based on the greatest morality and justice, and use them as guidance to result in the correct legal answer to every specific hard case.The judges who in this analysis have established their grounds of judgements have deviated from "Judge Hercules" in some sense, and acted accordingly to him in another, greater sense, which is specified in the analysis.The results from the analysis, which initially and primary meant to answer the question about how the judges handles hard legal cases where principles has to be weighed against each other, have concluded that the court handles hard legal cases by delving deeply into the law, interpreting it adequately to the aspects of each case and taking individual circumstances into account.This is done by giving value to some circumstances in relation to principles, primary from the law, combined with the judges own moral considerations, in a very small sense.Please note that this analysis still leaves some questions unanswered, such as how the judges really value certain aspect of the case, due to individual perspectives not shared in the ground of the judgments.Law, morality, hard cases, principles, justice, human value. Inledning och bakgrund Det svenska rättssystemetDet svenska rättssystemet är en statlig maktstruktur vars väsentliga uppgift är att, utifrån den lag politikerna i samhället har stiftat, avgöra vad som är lagligt eller inte i händelser som blir aktuella för rättssystemet.Rättssystemet i Sverige består av tre instanser som alla omfattas av juridisk expertis i stigande utsträckning.Tingsrätten är den lägsta instansen, följt av hovrätten som mottar och granskar tingsrättsärenden som överklagats.Det absolut högst juridiskt dömande organet i det svenska rättsväsendet är Högsta domstolen, vilka kräver ett prövningstillstånd för att hantera och utreda ärenden som av det ena eller andra skälet inte är förenligt med svensk lag och som samtidigt varit svårt att tolka av de lägre instanserna.Även om dessa tre instanser skiljs åt så till vida att den juridiska expertisen blir bredare i hovrätten och i Högsta domstolen, har samtliga instanser emellertid en skyldighet att säkerställa rättssäkerheten, demokratin och individens rättigheter.Detta kan i somliga rättsfall bli knepigt för en domstol när lagen ger utrymme för olika tolkningar och när principer behöver vägas mot varandra med noggrannhet som ett nödvändigt element i den slutgiltiga juridiska bedömningen av ett brottmål.Detta är vad denna uppsats ska undersöka, det vill säga hur den svenska hovrätten väger principer, inom och potentiellt även utanför lag, mot varandra, samt vad som ligger till grund för dessa beslut och vad de motiveras av. 1 1.2 Om lagen och dess uttryckta principer En lag innefattas ofta, men inte alltid, av olika nyanser som beskriver vad som är lagligt eller olagligt i en större eller mindre utsträckning, det vill säga antingen direkt genom att beskriva något i ett "antingen eller" format, såsom: "Vid fortkörning gäller böter", eller på ett nyanserat sätt, såsom: "För att dömas för hets mot folkgrupp krävs det att en missaktning har skett i form av ett meddelande eller ett uttalande som mottagits av flera personer".Även brott som fridskränkning, sexualbrott, brott mot liv och hälsa med flera, där brotten talar om vad som är olagligt, men i flera faser och på ett nyanserat sätt.Skillnaden mellan en lag som sådan och dess tillhörande uttryckta principer ligger således i att lagen endera kan appliceras mekaniskt om ett större tolkningsutrymme saknas eller icke mekaniskt genom noggrann tolkning av de olika nämnda faserna, nyanserna, av lagen.Dessa nyanser är vad som avgör brottets allvar såväl som påföljd, varför påföljder oftast har en bredare marginal.2 Mot bakgrund av detta bör följande observeras:-En lag och dess uttryckta principer är direkt sammansatta, Skillnaden är att principerna är en mindre beståndsdel av lagen, men inte av mindre betydelse dock, och att de ger ett större tolkningsutrymme.Exempel: Människorov är en lag som på ett övergripande sätt talar om att det är förbjudet att beröva en människa dennes frihet.Uttryckta principer inom denna lag talar om att det är förbjudet att "skada offret till liv och hälsa" eller att "utöva utpressning" såväl som att frihetsberöva denne under viss tid.Lagen om människorov talar alltså om att det är olagligt att beröva annan dennes 8 Hovrätten över Skåne och Blekinge.