From Reading List to Classroom : Didactic Possibilities of Older Literature in Lower Secondary School

Sammanfattning: Studien analyserar tre verk från Skolverkets och Kulturrådets läslista för högstadiet för att undersöka vilka teman som framträder och vilken didaktisk potential de har. Genom en litteraturdidaktisk textanalys baserad på Felski, Rosenblatt, Malmgren och Torell visar resultaten att verken gestaltar centrala teman som ansvar, makt och utsatthet och kan skapa starka emotionella och etiska läsupplevelser. Studien visar att äldre litteratur kan bli meningsfull i undervisningen när den förmedlas didaktiskt och knyts till elevernas erfarenheter. Bakgrund: Äldre litteratur har länge haft en central plats i svenskundervisningen och motiveras ofta genom sitt kulturarvsvärde och sin betydelse för litterär bildning. Samtidigt visar forskning att många elever upplever äldre verk som språkligt, kulturellt och historiskt avlägsna, vilket kan skapa hinder för läsförståelse och engagemang. Teorier av Rosenblatt (1995), Malmgren(1997), Torell (2015) och Felski (2008, 2020) betonar dock att litteraturens värde uppstår i mötet mellan text och läsare, och att igenkänning, emotionellt engagemang och etisk reflektion kan göra även äldre verk meningsfulla i undervisningen. Syfte: Syftet är att undersöka vilka teman och frågor som framträder för elever när de läser Bortbytingen (Selma Lagerlöf), Möss och människor (John Steinbeck) och Min son blir inte snickare (Karin Boye), samt analysera vilken didaktisk potential dessa verk kan ha i svenskundervisningen. Metod: Studien genomförs som en litteraturdidaktisk textanalys baserad på när läsning av tre verk. Analysen utgår från Rita Felskis fyra begrepp: igenkänning (recognition), att dras in i texten (enchantment), vad litteratur kan lära oss (knowledge), och chock (shock) i kombination med Malmgrens (1997) och Torells (2015) litteraturdidaktiska modeller samt Rosenblatts (1995) transaktionella läsarresponsteori. Metoden syftar till att synliggöra vilka emotionella, etiska och existentiella frågor texterna väcker, samt vilken didaktisk potential dessa möte nrymmer i undervisningssammanhang. Resultat: Analysen visar att samtliga tre verk väcker starka teman som ansvar, makt, utsatthet, identitet och socialt utanförskap. Genom igenkänning erbjuder verken eleverna möjligheter att relatera till känslor av sårbarhet, beroende eller strävan efter att bli sedd. Enchantment uppstår genom tydliga moraliska konsekvenser i Bortbytingen, upprepade drömmotiv i Möss och människor och öppen framtidsosäkerhet i Boyes novell. Texterna erbjuder även kunskap genom att gestalta komplexa etiska dilemman i vardagliga och historiska sammanhang, samtidigt som shock-moment i alla tre verk skapar etiska brytpunkter som kan utmana elevernas föreställningar.