Elevers upplevelser av arbete efter läsning : - En intervjustudie med elever i mellanstadiet

Sammanfattning Denna uppsats behandlar hur arbete efter läsning genomförs i undervisningen och hur det kan stödja elevers förståelse och tolkning av skönlitterära texter. Arbete med skönlitteratur är en central del av svenskämnet, och mycket forskning har bedrivits inom området. Tidigare studier har bland annat fokuserat på lärarens perspektiv och didaktiska val. Samtidigt visar forskning att elever vill vara delaktiga i sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka elva mellanstadieelevers syn och uppfattningar om arbete efter läsning. För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur beskriver elever sina erfarenheter av arbete efter läsning i undervisningen? Hur uppfattar elever att arbete efter läsning bidrar till deras förståelse av skönlitterära texter? Hur upplever elever att arbete efter läsning påverkar deras engagemang och intresse för läsning? Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen mediering, appropriering och scaffolding. Det sociokulturella perspektivet betonar lärande som en social process där förståelse utvecklas i samspel med andra och genom användning av språkliga och kulturella redskap. Teorin och begrepp används för att analysera hur arbete efter läsning påverkar elevernas förståelse och lärande. Metoden som användes är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med elva elever från två olika skolor, samt två undervisande lärare i svenska. Det empiriska materialet består av elevernas beskrivningar av sina erfarenheter, tankar och åsikter, medan lärarnas intervjusvar används som ett kompletterande perspektiv för att sätta elevernas utsagor i en undervisningskontext men även lärarnas beskrivningar av efterarbetet. Intervjuerna analyserades tematiskt för att identifiera relevanta teman. Resultatet visade att eleverna upplever arbete efter läsning som meningsfullt när det präglas av trygghet, delaktighet och gemensamma reflektioner. Eleverna beskriver att reflektionsmoment och samtal är särskilt värdefulla, eftersom de ger möjlighet att dela egna tankar och ta del av andras perspektiv. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning som betonar betydelsen av en trygg lärmiljö och gemensamt arbete för att öka motivation och förståelse. Huvudslutsatsen är att det inte enbart är arbetsformen som påverkar elevernas upplevelser, utan hur arbetet genomförs i praktiken. En tydlig struktur i kombination med ett öppet samtalsklimat och elevdelaktighet kan främja elevernas förståelse, engagemang och läslust.