Hur artar det sig? : Artkunskaper hos svenska gymnasieelever på naturvetenskapliga programmet i förhållande till biologiundervisning och naturvistelser

Syftet med denna studie var att undersöka artkunskaperna hos gymnasieelever på Naturvetenskapliga programmet i Sverige i relation till elevernas naturvistelse, samt undersöka hur de önskade att undervisningen om artkunskaper ska se ut. Studien genomfördes genom en enkät i tre delar: en del som testade elevens artkunskaper, en del om elevens naturvistelse och en avslutande del om hur de upplevde undervisningen om arter inom biologiämnet. Insamlade data analyserades med sambandsanalyser för den kvantitativa delen och med empiristyrd tematisk analys för den kvalitativa delen. Resultatet från studien visar att gymnasieelevernas artkunskaper är rätt olika, där spridningen var allt ifrån 1 till 16 av 16 poäng med ett medelvärde på 8,1 poäng. Antalet naturvistelser och fritidsaktiviteter i naturen verkade påverka artkunskaperna mest, inget mönster kunde ses för avstånd till naturen eller medlemskap i någon förening med naturaktiviteter. Under frågorna om hur eleverna ville ha undervisningen var det många återkommande teman, men en av de vanligaste var önskan om att ha mer av undervisningen utomhus när man lär sig om arter. I diskussionen behandlas hur elevers artkunskaper inte enbart påverkas av hur ofta de är i naturen, utan också av hur meningsfulla och engagerande dessa upplevelser är. När det kommer till biologiundervisningen kan elevernas önskan om mer utomhusundervisning vara någonting positivt, men det måste ske med ett tydligt syfte och tillvägagångsätt. Slutsatsen är att undervisningen bör formas så att den integrerar autentisk naturkontakt med undervisningen, vilket sedan kan främja både förståelse och intresse för biologisk mångfald.