Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten : Det underliggande konkurrensförbudet och arbetstagares illojala konkurrens

Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten börjar gälla när ett anställningsförhållande bedöms föreligga och gäller sedan under hela anställningstiden. Pliktens främsta bakomliggande intresse är arbetsgivarens intresse av ekonomisk vinst men även arbetstagarens intresse av anställningsskydd. Förbudet mot att bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet är i privat sektor en av pliktens främsta förpliktelser, vilket är fokus i förevarande uppsats. I uppsatsen berörs den arbetsrättsliga lojalitetspliktens innebörd, dess omfattning, hur bedömningen av arbetstagarens potentiellt illojala konkurrens bör göras och vidare ges exempel på illojal konkurrens i enlighet med praxis. Kollektivavtalets betydelse för konkurrensförbudet belyses och de främsta för- och nackdelarna med dagens reglering av lojalitetskravet diskuteras. Konkurrensförbudet innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse främst och att undvika ekonomisk skada. Arbetsdomstolen har i regel bedömt arbetstagares konkurrens mycket strängt. Bedömningen är individualiserad och flera faktorer måste beaktas. För samtliga arbetstagare har kollektivavtal en begränsad betydelse vad gäller vilken konkurrens som kan strida mot lojalitetsplikten, vilket beror på att de oftast endast innehåller generellt formulerade lojalitetsregler som vanligen inte innebär några andra förhållningsregler än de som underförstått redan följer genom anställningen. Det krävs att arbetstagarens verksamhet har vissa likheter med arbetsgivarens för att anses konkurrerande. För illojalitet krävs som huvudregel även att agerandet som minst inneburit risk för skada för arbetsgivaren. Andra faktorer som exempelvis arbetstagarens höga befattning hos arbetsgivaren i kombination med tillgång till känslig information i tjänsten kan bidra till att agerandet bedöms som illojalt i så hög grad att avsked eller uppsägning kan aktualiseras. Även skadestånd kan bli aktuellt. Illojala åtgärder är bland annat tagande av uppdrag i konkurrens med arbetsgivaren genom eget bolag, aktieförvärv, förvärv av arbetsgivarens kunder och anställda och anbudstävlan med arbetsgivaren. Den främsta fördelen med dagens reglering av lojalitetskravet genom praxis, enskilda avtal och kollektivavtal är flexibilitet i rättstillämpningen genom att hänsyn lättare kan tas till arbetslivets utveckling och den individualiserade bedömningen som krävs. En nackdel är dock att förhållningsreglerna blir relativt vaga för båda parter med följden att det blir svårt att förutse vad som gäller. Därtill kommer att arbetsgivaren inte måste informera om att förbudet gäller och det saknas även lagstadgad skyldighet för arbetstagaren att informera om sina planer på konkurrens.