Architecture and Identity

Summarise with VIRAT
Authors: Mowafaq Al-Moathen, Angie Bayazid
Cited by: 0

Summary

No summary yet. VIRAT can read this paper and write a plain-language summary of its aim, methods, key findings and limitations.

Summarise with VIRAT Free to try with your Science Catalogs account.

Abstract

Denna rapport undersöker relationen mellan arkitektur och identitet genom en jämförande studie av Västra Hamnen i Malmö, Sverige, och Beirut waterfront vid Beiruts kust, Libanon. Genomanalys av bostads design, arkitektoniska uttryck, material och utformning av offentliga rum belyses hur stadsbyggnad kan skapa eller underminera känslan av tillhörighet, minne och identitet i olika kulturella och klimatmässiga kontexter. Genom att analysera två mycket olika men samtidigt symboliskt laddade stadsomvandlingsprojekt ges en möjlighet att förstå hur arkitektur används både som socialt instrument och som strategiskt verktyg för stadsutveckling och branding. Resultaten visar tydliga kontraster. Västra Hamnen i Malmö framstår som ett exempel på hållbar stadsomvandling där ett tidigare industriområde omformats till en stadsdel som kombinerar ekologisk innovation, social inkludering och offentligt tillgängliga vattenrum. Genom öppna promenader, varierad arkitektur och en stark betoning på hållbarhetsprofilen skapas en urban identitet präglad av framtidsoptimism, tillgänglighet och mänsklig skala. Samtidigt framträder en baksida: bostadspriserna är höga, vilket riskerar att skapa social exkludering och så kallad ”grön gentrifiering”. Beirut Waterfront representerar däremot en helt annan urban logik. Här präglas utvecklingen av privata investeringar, exklusiva exploateringar och en kosmopolitisk image som ofta ställer den kollektiva identiteten åt sidan. Offentliga ytor som tidigare varit centrala för stadens sociala liv har förvandlats till zoner för konsumtion och prestige, där tillgången i praktiken begränsas till en ekonomisk elit. På så sätt förstärker arkitekturen här snarare känslan av exkludering och minnesförlust än av gemenskap och tillhörighet. I en jämförelse mellan dessa två fall framträder arkitekturens dubbla roll: å ena sidan som en bärare av minne, identitet och sociala värderingar, å andra sidan som ett instrument för kommersiell exploatering och global urban branding. Malmö använder arkitektur för att manifestera hållbarhet och öppenhet, medan Beirut använder arkitektur för att signalera exklusivitet och kosmopolitism – båda riktade både till lokala invånare och internationella målgrupper. Analysen visar också att urban identitet inte enbart uppstår ur den byggda formen, utan lika mycket genom de levda erfarenheterna av platsen: vem som får tillgång, vem som inkluderas och vem som utestängs. Arkitektur fungerar därmed som en arena för förhandling mellan tillhörighet och alienation, mellan minne och glömska, mellan lokala behov och globala ambitioner. Slutsatsen är att framtidens urbana identitet kommer att formas i spänningen mellan dessa krafter. Västra Hamnen illustrerar möjligheterna att skapa inkluderande och hållbara stadsrum där människor kan känna tillhörighet, medan Beirut Waterfront belyser de risker som uppstår när privatisering och exklusivitet får dominera. Tillsammans understryker dessa fall att arkitektur inte enbart handlar om estetik eller funktion, utan är ett kraftfullt kulturellt och politiskt verktyg som kan både förena och splittra. Hur städer väljer att balansera mellan minne, hållbarhet och människans behov av att höra till blir avgörande för framtidens urbana identitet.

Fields of Study & Subjects

Urban Development and Cultural Heritage Architecture Modernity and Design Place Attachment and Urban Studies

Publication details

Journal / source
Lund University Publications Student Papers (Lund University)
Publication date
1 January 2026
Language
EN
Document type
Thesis