Enmaskinsystem för drivning i det svenska skogsbruket: kombimaskinens nuvarande användande och framtida potential

Read full text Summarise with VIRAT
Authors: Axel Forsberg, Robert Fogelberg
Cited by: 0
References: 14

Summary

No summary yet. VIRAT can read this paper and write a plain-language summary of its aim, methods, key findings and limitations.

Summarise with VIRAT Free to try with your Science Catalogs account.

Abstract

Inom kortvirkesmetoden består det traditionella tvåmaskinsystemet (TMS) av en skördare som hanterar fällning, kvistning och aptering av stammar samt en skotare som hanterar utforsling av stockarna från stubbe till avlägg. TMS är idag centralt inom svenskt skogsbruk och används för de flesta skogliga drivningar. Systemets starka förankring i dagens svenska skogsbruk riskerar att begränsa utforskandet och implementerandet av alternativa drivningssystem. Detta kan innebära att potentiella effektiviseringar och kostnadsbesparingar förbises, särskilt i uppdrag där TMS snabbt blir kostsamt. På trakter med lågt virkesuttag (till exempel mindre och/eller hyggesfria objekt) kan flytt av två maskiner vara betydande för den totala drivningskostnaden. Därför är det viktigt att utforska drivningssystem som har potentialen att minska flyttkostnadens andel av den totala drivningskostnaden på trakter med lågt virkesuttag. Studien syftade till att undersöka det nuvarande användandet, styrkor och svagheter samt framtida potential av kombimaskinen, en skogsmaskin som kombinerar användandet av en skördare och skotare i samma maskin. Genom en enkätundersökning riktad mot entreprenörer, intervjuer med olika aktörer i den svenska skogsnäringen och litteraturstudier av tidigare undersökningar av kombimaskiner analyserades kombimaskinens roll och möjligheter. Resultaten visade att respondenterna från både enkätundersökningen och intervjuerna var över lag positivt inställda till kombimaskinens roll inom skogsbruket där den sågs som ett viktigt komplement till det traditionella tvåmaskinsystemet. Vår kostnadsanalys visade dock att kombimaskinen var mer kostnadseffektiv än TMS endast när virkesuttaget per hektar eller traktareal var lägre än vad som antogs i vår framtagna grundmodell. Vid antagandet om 4000 kr flyttkostnad per maskin och lika produktivitet för kombimaskinen i sin skördar-/skotarroll som vanliga skördare och skotare, krävdes en medeltraktstorlek under 1,75 ha eller ett maximalt uttag på 110 m3fub/ha för att kombimaskinens drivningskostnad skulle understiga tvåmaskinsystemets drivningskostnad. Med de kostnadsantaganden vi gjorde verkar kombimaskinen kunna ha en lägre total drivningskostnad än TMS på trakter där det totala virkesuttaget inte överstiger 365 m³fub. Slutsatserna är att kombimaskinen har en given nisch inom skogsbruket, och dess användning förväntas öka i takt med att skogsbrukets skötselmetoder utvecklas och förändras (exv. genom mindre traktstorlekar och/eller hyggesfritt skogsbruk som leder till lägre virkesuttag per trakt). Kombimaskinen används idag med fördel som en kompletterande maskin i ett företags eller entreprenörs maskinflotta där den kan ta uppdrag som ströobjekt, stormfällen, tätortsnära eller andra mindre och akuta ärenden. Dock behöver kombimaskinen visas upp mer så att fler kan upptäcka dess potential att sänka drivningskostnaderna inom svenskt skogsbruk.

Fields of Study & Subjects

Forest Biomass Utilization and Management Forest Management and Policy Agricultural Engineering and Mechanization

Publication details

Journal / source
Epsilon Archive for Student Projects (Swedish University of Agricultural Sciences)
Publication date
27 March 2026
Language
SV
Document type
Thesis